Logistik- och Transportmässan i Göteborg bjöd på nya möten, men ännu fler frågor. Inför andra dagen, satt jag och funderade över det jag hört under första dagens presentationer och när mässan var över, hade jag ingen anledning att revidera min uppfattning om att något fattades på mässan, nämligen: Vart tog ordet "transport" vägen?
Detta är, som namnet antyder, en logistik- och transportmässa som i år drog något over 3 000 besökare, men i hela mässutbudet, bland såväl utställare som föredragshållare, dominerade ordet ”logistik” och ”digitalt”.
Här och var glimtar ordet transport till, som exempelvis i AB Åkerikonsults, Sveriges Åkeriföretag, popcorndoftande monter där man pushade för Fair Transport. Intresset för popcorn borde ha varit större.
Till ljusglimtarna hör bland annat infrastrukturminister Anna Johanssons presentation tillsammans med Stena Line och Green Cargo, men även här var temat i grunden fördelarna med den digitala utvecklingen och infrastrukturminister Johansson konstaterade att vi ännu inte sett den fulla kapaciteten av detta.
Styrning, digitala lösningar, digital godskontroll, effektivisering, punktlighet och transparens för kunden genom digitala nätverk, gick som en röd tråd igenom allt. Kort sagt hade allt en gemensam nämnare: ”Den digitala utvecklingen och att konsekvenserna riskerar bli förödande när en felleverans eller utebliven leverans till en förstagångskund uppstår.
Ord som ”intermodal” hördes också frekvent i samband med miljöfrågor, men aldrig något om den problematik som omgärdar just det transportupplägget ute på vägarna. ”Cabotage” hörde jag inte alls och nära nog aldrig ord som ”lastbil”, ”åkeri” och ”socialt ansvar”. Detta kanske berodde på att de stora speditörerna inte fanns på plats och jag undrar om det är speditörerna själva som väljer bort att närvara, eller om de helt enkelt inte anses passa in.
Från arbetsplatsen Vägen, fanns endast tre åkerier, transportörer, på plats och jag var inte ensam om att sakna närvaron av de stora speditörerna som rimligtvis borde finna stort intresse i utställarnas utbud och att kunna knyta nya kontakter samt hitta nya lösningar för att förbättra sin trafik och trafikövervakning. Det menar jag hade skapat en dynamik på mässan. En logistik- och transportmässa förväntar i alla fall jag mig ska vara representativ för hela transportflödet, även det på vägen.
Det verkar finnas ett ogenomträngligt membran mellan logistiker som sysslar med transporter på ett digitalt sätt och dem som ska utföra deras ”musklick” i praktiken. Ett membran som kanske består av en okunskap om verkligheten på vägen, kanske till och med en ovilja att sätta sig in i den?
Oavsett skapas det inte sällan orealistiska förväntningar på dem som i verkligheten ska utföra den digitala ordern vilket inte sällan visar sig på ett handfast sätt när ekipage stannas för kontroll av polisen. Någonstans måste ju ändå den fysiska produkten fysiskt förflytta sig från en fysisk plats till en annan, hanterad av fysiska personer i fysiska fordon.
Jag hörde också om framtidsvisioner då det talades om att vissa produkter inte skulle behöva fraktas alls, utan istället skrivas ut på en 3D-skrivare. Jag menar dock att Startrek-versionen av transporter nog ändå ligger rätt långt fram i framtiden, där vi en gång kanske kan säga: ”Beam it up, mr Spock.”