Vi här i Sverige håller inte med om det som står i förslaget, utan vi vill nog behålla det som är eller ha fler restriktioner. Våra politiker Peter Lundgren (SD) och Jens Nilsson (S) ska företräda våra intressen, men vad kan de åstadkomma i slutändan? 

Kommer vi att se en cabotageförordning med samma eller stärkta krav, en kör- och vilotidsförordning som inte medger två korta helgvilor? Bättre krav på arbetsförhållanden för chaufförer, ett utstationeringsdirektiv som tillåts användas på transportsektorn? 

Tyvärr är nog sanningen inte så munter för oss, utan det gäller nog för bl.a. Peter och Jens att arbeta för att hålla nere skadeverkningarna, så vi kan ha möjlighet till att kontrollera reglerna som kommer. 

Det kommer innebära att kontrollmyndigheterna måste stärkas i sina organisationer.  Kunskaperna för kontrollpersonal måste ökas med nya regler, och ny personal måste anställas för att uppnå en bättre kontrollapparat som ser till att allt efterlevs. 

Som land, chaufför, åkeriägare eller vanlig medborgare, så har vi inte så mycket att säga till om. Men det är fler länder som inte tycker att förslaget är bra, men alla tycker inte som oss att det ger för mycket lättnader. Flera länder vill ha ännu mindre restriktioner och vill helt öppna upp för cabotagetransporter. Så i de stundande förhandlingarna gäller det att ha så många samstämmiga som möjligt för våra krav, så att vi får igenom det vi anser är viktigt. 

Vi kommer att få släppa på en del, för att vinna annat som vi ser som viktigare.