Inte sällan riktas kritik mot åklagare för att ta för lätt på uppgiften att rättsligt tackla trafikbrotten. Det kan gälla någon förare som gravt påverkad har hanterat sitt tunga fordon klumpigt och där "alla" förstår att det är just bilens förare som varit berusad.
Likväl har åklagare ansett att åtal ej ska väckas eftersom brott inte kan styrkas. Eller kan fråga vara om utländska förare som påstås alldeles för enkelt klara sig undan straffansvar i Sverige. Inte minst anmärkningsvärt är det ? tycker "alla" ? eftersom svenska förare under utlandskörning behandlas mycket tuffare.
Orättvist så det förslår! Eller?
Låt mig först säga att det finns åklagarbeslut jag själv är kritisk till. Fall där jag funnit att det hade känts bra med en prövning i domstol. Men där denna uteblivit eftersom åtal ej väckts.
Lagstiftningen om vårdslöshet i trafik är alltför slapp. Där borde en skärpning ske så att fler fall av oaktsamhet leder till lagföring för vårdslöshet i trafik.
En liten bakgrundsbeskrivning kan vara på sin plats. En absolut förutsättning för en åklagare att kunna väcka åtal – och också i princip vara skyldig att göra det – att åklagaren i en egen prognos kan förutse att en fällande dom kommer att följa om åtal väcks. Bedömer åklagaren att bevisningen inte räcker till för en fällande dom, får åklagaren inte väcka åtal. Men som de flesta inser är detta en bedömningsfråga som kan vara extremt svår i många fall.
När det gäller utländska förare finns det mycket att säga. Dels att antalet proffsiga polismän som har förmåga att kontrollera tung trafik har sjunkit trots att behovet av kontroll ökat påtagligt. Dels att – helt utan att åklagare kan lastas för det – lagstiftning med verkställighet av böteslagföringar fungerat erbarmligt dåligt inom EU genom åren.
Trots många vackra ord från politiker under många år bakåt i tiden hur väl det snart skulle fungera med bötesindrivning från EU-medborgare som bötfällts i Sverige och som struntat i att betala, har det gränsöverskridande samarbetet enligt uppgift fortfarande fungerat trögt. Det är mycket arbete som krävs från Kronofogdemyndigheten för att få in böter från förare i till exempel Tyskland, Polen eller Litauen som kört för fort i Sverige. Förhoppningsvis kommer det att bli allt bättre.
Inom de nordiska länderna har det sedan länge gått utmärkt att driva in böterna efter trafikförseelser begångna här.
Den angivna bakgrunden tillsammans med en bedömning att bevisläget är bristfälligt i mer komplicerade fall som de viktiga men tyvärr bevismässigt snåriga bestämmelserna om cabotage kan vara en förklaring till att kritik riktas mot åklagare för att alltför lättvindigt låta utländska förare komma undan lagföring.
Min egen uppfattning är att det rättsliga samarbetet inom EU efter alla dessa år rimligen borde kunna fungera i praktiken lika smidigt som mellan de nordiska länderna. Därtill måste upptäcktsrisken öka genom fler poliskontroller. Det räcker absolut inte med fartkameror. Kamerorna är bara ett komplement inom trafikövervakningen och kan aldrig någonsin ersätta trafikpoliser.
Så visst skulle respekten för normhållningen inom trafiken kunna förmås fungera mycket bättre.
Sven-Erik Alhem