– Domen är som ett slag i ansiktet, säger polisinspektör Sune Nilsson i Västerås. Så många förhör som gjorts med de polska chaufförerna, så många timmar som lagts på detta. Till ingen nytta som det verkar.
Thorkil Andersen åtalades i egenskap av verkställande direktör och trafikansvarig i det polskregistrerade företaget Frode Laursen Polska. Enligt åklagaren hade företaget under perioden 8 mars 2009-31 maj 2009 bedrivit yrkesmässig trafik i Sverige som inte varit av tillfällig karaktär, och utan att ha tillstånd för det. Alltså otillåten cabotagetrafik.
Åklagaren redovisade under rättegången hur sex av Frode Laursens polskregistrerade lastbilar rört sig i landet under den aktuella perioden. Av redovisningen framgick att bilarna rört sig ett bestämt mönster: ICA:s lager i Västerås-Stockholm-Göteborg. De hade varit i Sverige allt från någon enstaka dag till som mest 17 dagar, och i allmänhet lämnat Sverige kortare tid än de varit här.

GPS-listor

Åklagarens redovisning baserades helt på de gps-listor åkeriet lämnat till polisen, och Thorkil Andersen bekräftade att redovisningen var korrekt.
Men vad hade lastbilarna gjort här, hur såg transportuppdragen ut? Åklagaren hävdade att det rörde sig om otillåten cabotagetrafik, Thorkil Andersen att det var en blandning av internationella transporter, cabotagetransport och ibland ren tomkörning. Ingen av cabotagetransporterna hade varit mer omfattande än att de måste ses som tillfälliga.
De gps-listor åklagaren byggde åtalet på visade bara var lastbilarna varit, inte vad de gjort konstaterar nu Västmanlands tingsrätt i sin dom. Thorkil Andersens uppgifter om att varje lastbils resa i Sverige innefattat såväl internationella transporter som cabotagetrafik och ibland även tomkörning är på intet sätt orimliga anser tingsrätten. Åklagaren har i vart fall inte lyckats motbevisa dem.

PM utan värde

Inom tidigare Vägverket togs 2005 fram en PM där tillåten cabotagetrafik i Sverige begränsas till högst tio kalenderdagar under en trettiodagarsperiod. Där anges också att det är upp till den som säger sig bedriva cabotage att visa att det handlar om tillfällig transport. Åklagaren fäste stor vikt vid just det senare, och menade att Thorkil Andersen och Frode Laursen inte kunde styrka att det handlade om tillfälliga transporter.
På den presskonferens som följde på domens offentliggörande förklarade rättens ordförande Johan Alvner att Vägverkets PM varken är lag eller förordning och därför saknade värde i sammanhanget.

”Det finns inget ICA-avtal”

– Vad som sägs där har inte påverkat tingsrättens bedömning. Generellt sett så är det alltid åklagaren som har bevisbördan, och i det här fallet har åklagaren varken kunnat styrka att det rör sig om otillåten cabotagetrafik, eller vilken omfattning den skulle ha haft.
På frågan om inte det transportavtal som Frode Laursen har med ICA tyder på att det inte handlar om tillfälliga transporter svarar Johan Alvner:
– Det har framkommit att det finns någon form av avtal med ICA ja, däremot har det inte framgått vad detta avtal innehåller.
– Tingsrätten ska bara bedöma det som kommer fram vid förhandlingarna, inget annat, förtydligade han.

Polisen besviken

Polisinspektör Sune Nilsson har engagerat sig hårt i cabotagefrågorna, och är mycket besviken på domen.
– I det tidigare så kallade Gällivaremålet accepterade tingsrätten det synsätt som kommer fram i Vägverkets PM. Västmanlands tingsrätt gör det inte.
Men om inte denna PM gäller och den bevisning som lagts fram i detta mål inte räcker, hur ska vi då komma åt den otillåtna cabotagetrafiken undrar han.
Det är ännu inte klart om domen kommer att överklagas eller inte. Åklagaren har tiden fram till 20 juni på sig för ett överklagande.