Den som bryter mot EU-reglerna om cabotagetransporter på vägarna ska i framtiden få en sanktionsavgift i stället för böter, som i dag. Sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter vid brott mot cabotageregler som görs i affärsverksamhet.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.
Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det handlar om att sanktionsavgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre, att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar samt att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter.
– Vi är så klart mycket nöjda att det nu finns riktiga verktyg att stoppa de som bryter mot lagar och regler. Våra seriösa åkeriföretagare kan nu se lite hoppfullare på framtiden, säger Rickard Gegö, vd på Sveriges Åkeriföretag, SÅ.
– Nu är det upp till bevis, och nu är det bråttom att regelverket införs, resurser fördelas samt att rättsväsendet utbildas. Inga fler ärenden ska hamna i papperskorgen. Inte minst med tanke på de senaste dagarnas protestaktioner, säger Gegö.
Två månader senare, den 1 mars 2015, blir det möjligt för polisen och tullen att tillfälligt kunna stoppa ett fordon från att fortsätta att köras. Regeringens förslag innebär att det exempelvis ska vara möjligt att tillfälligt låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning.
Polismyndigheten eller Tullverket ska kunna besluta om klampning. Det ska även vara möjligt för en polis eller en tulltjänsteman att kunna ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra.
Dock blir det fråga om ”låtsasklampning”, som nuvarande inrikesministern Anders Ygeman kallade det under valupptakten tidigare i år. Åtgärderna ska i normalfallet högst få vara i 24 timmar.
Av den anledningen uppmanar utskottet regeringen att utreda om ett fordon ska kunna stoppas i mer än 24 timmar och om en polis eller tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning.
Regeringen ska återkomma till riksdagen om detta.