Utländska medborgare som gjort sig skyldiga till brott i Sverige och som därmed fått ta emot ordningsböter är många. Men hur är det egentligen med betalningsviljan hos våra utländska kollegor? Att driva in böter från utlandet har visat sig vara en besvärlig process som långt ifrån alltid lyckas. De obetalda böterna utgör stora belopp.
Polisens möjlighet att driva in förskott på sanktionsavgifter har blivit bättre på senare tid. Till exempel när ett utländskt åkeri har ertappats med att köra otillåtet cabotage och/eller brutit mot kör- och vilotiderna utanför Sveriges gränser, kan polisen påföra en sanktionsavgift vars förskott ska betalas på ort och ställe.
Något som dock inte är lika enkelt är att få många utländska förare och företagare att betala ordningsböter. Skulderna för obetalda böter ökar för varje dag.
Då preskriptionstiden för den här typen av ärenden är fem år, är det sannolikt att den svenska staten aldrig lär hinna driva in majoriteten av skulderna som, enligt vad tidningen Proffs erfar, till största delen handlar om böter för olika trafikrelaterade brott.
Per dags datum har vi cirka 26 000 utländska medborgare som gjort sig skyldiga till olika brott vilka renderat i böter som i dag totalt utgör cirka 100 miljoner kronor. Vi frågar verksamhetscontroller Johan Krantz på Kronofogdemyndigheten om böterna kommer att kunna drivas in.
– Nej, säger han rakt av.
Sedan förklarar han att det inom EU nu trots allt finns möjlighet att få hjälp med indrivning i andra EU-länder och om det landets Kronofogdemyndighet lyckas med det, behåller landet böterna. På samma sätt gör man i Sverige. Länder utanför EU, omfattas inte av denna möjlighet till hjälp.
Han berättar att ett problem man delar med polisen, är att de utländska medborgarnas personuppgifter och adresser inte alltid är korrekta och emellanåt helt felaktiga, vilket ytterligare försvårar. Tycker du att det här är en okej situation?
– Nej, absolut inte. Det är ett stort problem som måste åtgärdas snarast, avrundar en bestämd Krantz med eftertryck.