Inget förartillstånd och dålig lastsäkring fick konsekvenser och även om speditören inte är misstänkt för något brott, har de förekommit flera gånger i sammanhang då en poliskontroll renderat i påföljder på olika sätt.
Speditören NTG:s namn har tidigare figurerat när kontroller lett till påföljder, inte sällan riktade mot deras transportörer och igår, måndag, när kontroller utfördes på Brunflo kontrollplats utmed E14 utanför Östersund, var det dags igen. Bilinspektör Joakim Ringqvist tog vid 16-tiden in en bulgarisk dragbil som framfördes av en serbisk förare.
– Han saknade förartillstånd och fick därmed inte köra alls i Sverige, säger han. Dessutom var lasten som bestod av virkespaket, bristfälligt säkrad.
Föraren måste bytas ut och vid 20-tiden beslutade man om teknisk klampning i väntan på ny förare och att lasten skulle säkras ordentligt. Virkespaketen som lastats i Östersund var på väg till Oslo, men nu fick kunden vänta på leveransen eftersom teknisk klampning inte omfattas av någon tidsbegränsning utan kvarstår tills felaktigheterna åtgärdats.
Den nya föraren anlände med personbil vid lunchtid på tisdagen och tillsammans med den första föraren säkrades lasten enligt gällande regler.
– Innan vi släppte iväg ekipaget kontrollerade vi givetvis lastsäkringen igen och att den nya föraren uppfyllde gällande krav, säger Ringqvist.
Den första föraren gav sig sedan iväg med personbilen och vi kan konstatera att han fick 3000 kronor i böter för det saknade tillståndet, men de 1500 kronorna för bristfällig lastsäkring halverades, för så har man alltid gjort.
Varför är det så, frågar vi kammaråklagare Mikael Bäckström i Östersund som på ett begripligt sätt försöker förklara något som varit praxis i långliga tider.
– Detta är en grundläggande princip inom svenska påföljdssystemet, säger han. Det handlar om rimlighet.
I ett försök att på ett enklare sätt tydliggöra grundtanken, tar han ett exempel på en person som exempelvis ”slår någon på käften” om än inte alltför allvarligt vilket kan ha ett straffvärde på en månads fängelse och om samma person sedan slår ytterligare fem personer på samma sätt, då skulle det rendera i sex månaders fängelse, säger han.
Ser man då till att grov misshandel som är ett grövre brott och ger sex månader i fängelse, uppstår en obalans.
– Genom att samla på sig en stor mängd småbrott kan straffet utan halvering bli väldigt, väldigt högt, säger han. Då kan det te sig konstigt att en som begått många små brott får ett högre straff än den som kanske begått ett mord.
Således kan man säga att mängdrabatten bottnar i ett rimlighetsresonemang och principen är fundamental i det svenska rättssystemet. Media lyfter emellanåt detta, men det har aldrig utretts vidare.
– Denna princip gäller, så vitt jag känner till, inte inom sanktionsavgiftsområdet. Inte heller företagsbot omfattas av mängdrabatt utan där kan man istället jämka. Huvudregeln är dock att man, inom dessa områden, ska ta beloppet fullt ut, sammanfattar Mikael Bäckström.