Det är bilinspektör Henrik Widell som den 13 december stoppar den polske föraren som förutom att ha 2,05 promille i blodet, även har fått sin CE-behörighet återkallad i hemlandet. Något han kände till.

Extra åklagare Marlene Forsman tar fallet in till Tingsrätten i Sundsvall där hon vill ha en dom på samma nivå som ett annat rättsfall med liknande brott som hon i rätten hänvisar till, vilket hade inneburit sex månaders fängelse. En oenig tingsrätt gör att nämndemännen anger straffvärdet till fyra månaders fängelse.

Dagen innan domen vinner laga kraft den 23 januari, registreras att föraren överklagar domen till Hovrätten för nedre Norrland. Han yrkar på straffnedsättning med hänvisning till den oeniga tingsrätten där ordförande Julia Nilsson, menar att straffvärdet på hans brott borde vara tre månader istället. Föraren anser att hans straff var för hårt och borde egentligen vara två till tre månader. I alla fall inte längre än de tre månader som tingsrättens ordförande Julia Nilsson framhåller.

Extra åklagare Forsmans motdrag är en anslutningsöverklagan där hon åberopar samma bevisning som i tingsrätten och yrkar på samma straff som tidigare. Således riskerar föraren att få straffet skärpt.

Den 7 februari protokollförs att föraren dragit tillbaka sin överklagan och vi tar kontakt med hans ombud, advokat Fredrik Lindberg på Lindberg & Hånell Advokatbyrå i Sundsvall. Han berättar att efter en dom har man tre veckor på sig att överklaga och därefter har åklagaren ytterligare en vecka på sig att lämna in en anslutningsöverklagan.
– Åklagaren gör detta efter en vecka och kallar dessutom in nya vittnen som det kan uppstå diskussion om huruvida de ska få vittna vilket gör att tiden drar iväg, säger han. Dessutom riskerar min klient att få ett hårdare straff.

Rättegången i Hovrätten skulle hållits tidigt i mars och Lindbergs klient skulle friges bara dagar efter det datumet varför de ser att det inte finns något att vinna på överklagandet.
– Hade åklagaren inte gjort en anslutningsöverklagan, hade Hovrätten tagit upp fallet, men inte kunnat döma till ett hårdare straff, förklarar Lindberg.

En av anledningarna till att hans klient överklagade är den skiljaktiga nämnden i tingsrätten. Det är en så kallad nämndemannadom.
– I tingsrätten finns endast en jurist, ordföranden, och i min klients fall ansåg hon att straffet skulle vara tre månader, men nämndemännen som är fler, bedömde straffvärdet till fyra månader, säger han. Vi konstaterar att när juristen i tingsrätten anser tre månader vara rätt, indikerade det att praxis ligger där.

I Hovrätten, vid normala sittningar, finns det tre jurister och endast två nämndemän vilket kunde vara till hans klients fördel. Tidsperspektivet och åklagarens anslutningsöverklagande är två anledningar till att klienten beslutar sig för att dra tillbaka sin överklagan.
– Allt han ville var att få åka hem till sin familj i Polen, sammanfattar advokat Fredrik Lindberg.