Lite tankar kring främst artikeln om jämförelsen mellan olika länder och regeluppfattning. (Proffs nr 4 2017 "Transportstyrelsens uppfattning skiljer sig...")
Man ställer sig onekligen frågan om de övriga länderna i jämförelsen helt struntar i att reglerna i direktiv EG 92/106 inte existerar. Nu finns reglerna där trots allt, även om de borde ha skrotats för länge sedan. Det är ju ett fruktansvärt ojust direktiv som åsidosätter konkurrens på lika villkor eftersom den enda skiljande kostnadskomponenten mot ett svenskt fordon är lönekostnaden. Vi förutsätter då att diesel inköps på lika villkor och att ingen fulimport sker.
Kan det kanske vara så att den EU-stat som är mest intressant att tillämpa kombidirektivet i är just Sverige även i andra avseenden? Vårt avlånga land i EU:s glesbefolkade ytterområde med mycket långa transportavstånd och ett väl utbyggt system med kombiterminaler? Jag tror det. De andra länderna har inte behövt konfronteras med kombidirektivet i lika hög utsträckning som Sverige. Hur många järnvägsbaserade kombiterminaler har Norge? Tror inte det finns så många, går det några containertåg från kontinenten till Norge? Finland med sin avvikande spårvidd kan vi bortse ifrån.
Kanske Tyskland då, men där skulle det inte förvåna mig om de har ett restriktivt dokumentkrav då terminalerna är statliga och operatörerna ses mer som myndigheter. De effektiva tyskarna vet nog att kräva registrerade tjänsteställen med tillhörande skatte- och lönekontroll innan någon dokumentation utfärdas.
Det skulle vara intressant att se jämförande statistik mellan olika stater över omfattningen på kombitrafik som utnyttjar 92/106 direktivet för att operera i en annan stat. Det står tydligt i direktivet att varje EU-stat är skyldigt att redovisa sådan statistik. I senaste rapporten från myndigheten Trafikanalys som avser svenska transporter under 2015 fördelat på olika trafikmedel nämner man dock kombitransporter något i text, men då endast för järnväg. Personligen är jag tveksam om den här statistiken överhuvudtaget går att få in – det är ju operatörerna av de svenska kombiterminalerna man måste vända sig till och det är just dessa som systematiskt utnyttjar direktivet.
Jag tror inte att det är någon lösning att stoppa huvudet i sanden och låtsas som om direktiv EG 92/106 inte finns och enbart diskutera cabotage. Särskilt inte som Transportindustriförbundet uppvaktar näringsdepartementet i frågan och för allt i världen inte vill avstå från ”fultransporternas” förmånliga pris. Nu håller detta förbund på att blidka SÅ med att få lite förtydliganden om vad som menas med viss text. Det enda förnuftiga vore att skrota direktivet helt, men utsikterna för det är obefintliga har någon viskat till mig. Då återstår bara att studera tyskarnas regelkrav och utvärdera om de kan fungera även under svenska förhållanden.
Jag tycker samtliga artiklar i Proffs om ”fultrafiken” är mycket bra, en tydligare belysning om kombidirektivet saknas dock. Kombidirektivet är diffust och utgör enligt min mening det verkliga problemet, kanske har det ännu inte hunnit kulminera och vi framöver kommer att få se än fler öststatsåkerier ta över svenska transporter. Hade Tranportstyrelsen verkligen förstått vad Kombidirektivet ger för möjligheter till illojal konkurrens borde de i sitt utredningssvar slagit larm till regeringen för länge sedan.
Per Thomson
fd utlandsåkare
fd transportingenjör (Boliden AB)
fd logistik- och IT-konsult