Inrikesminister Mikael Damberg svarar på min fråga om yrkesförarnas säkerhet på rastplatser med standardfraser som inte har något värde mer än textutfyllnad. Det är i det närmaste provocerande när ansvarig minister inte ens bemödar sig med att svara seriöst på en fråga som berör så många människor i deras vardag.

Regeringen gav Trafikanalys uppdraget att göra en utredning om trygga och säkra rastplatser och den presenterades 2016, alltså för snart fyra år sedan – har det hänt något? Inte mycket.
I utredningen uppger inte mindre än 43 procent av yrkesförarna att de utsatts för brott, vilket är en alarmerande hög siffra.

Men hallå, jorden anropar, vad är det man inte förstår? 43 procent av yrkesförarna har utsatts för brott och hela 70 procent av förarna känner oro för att stanna på en rastplats. Då klipper inrikesministern till med ett standardsvar ur arsenalen i sitt svar på min fråga – ”det har inletts en omfattande inventering av polisens kontrollplatser”!

Men för jössenamn, det är väl ändå inte på polisens kontrollplatser som yrkesförarna känner sig oroliga för att utsättas för brott? Det är skamligt när en minister uppvisar en sådan total arrogans mot en yrkesgrupp som upplever stor otrygghet i vardagen. En otrygghet som skapats av en passiv regering och där det yttersta ansvaret vilar tungt på ansvariga ministrar.

Svaret från infrastrukturminister Tomas Eneroth var inte mycket bättre. I den samlade textmassan som producerats i hundratals likadana inlägg kom ändå cabotagemiljonerna in på ett hörn. Ni vet de där 100 miljonerna som polisen fick för att genomföra cabotagekontroller. Att endast 2,6 miljoner verkligen användes till det ändamålet och resten hamnade i polisens ”svarta hål”, bekymrar uppenbarligen inte ministern. För övrigt var det ju inte tänkt att de pengarna skulle gå till upprustningen av rastplatser.

 

Dessutom anser ministern att det åligger arbetsgivaren att säkerställa en trygg arbetsplats för sina förare. Jag får ju ge ministern rätt i just den delen där vi pratar om fordonets skick och funktion och att föraren skall ha rätt utrustning för jobbet.

När det gäller insatser mot den kriminella verksamheten har dock arbetsgivaren inte något ansvar, det har däremot staten. Regeringen och dess ministrar har det yttersta ansvaret för brottsbekämpningen i samhället.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth svarade också på min fråga om det bristfälliga underhållet av vintervägar.

Svaret var att Trafikverket utvecklat nya moderna metoder och arbetssätt för uppföljning av vinterunderhållet. Just den meningen är något märklig eftersom nyttjarna av vägen upplever en dramatisk försämring av just vinterunderhållet. Det är främst ni yrkesförare som upplever att det blivit avsevärt halkigare på våra vägar och att insatserna sätts in för sent och är för små.

Resultatet är glashala vägar där det är svårt att få tillräckligt fäste trots bra däck avsedda för vinterväg. Det är uppenbart att den gamla beprövade metoden att halkbekämpa vägarna är avsevärt effektivare än det moderna alternativet!

Bristen på relevanta svar har givetvis fått mig att gå vidare med interpellationer.

Regeringen är saktfärdig när det gäller insatser för att ge den seriösa åkerinäringen det stöd de faktiskt förtjänar. Det är statens skyldighet att straffa de som bedriver kriminell verksamhet, det är inte något som regeringen lättvindigt kan knuffa ut på åkeriägare.

Thomas Morell
Riksdagsledamot, Sverigedemokraterna