Efter valet 2018 byttes sakkunnige till infrastrukturministern arbete och en ny kom i hans ställe. Efter bytet så har det blivit näst intill omöjligt för oss att få kontakt. Vi har även hört från andra som jobbar med frågor inom vägtransporter att de upplever samma sak.

Nu ligger politikernas fokus på andra transportslag och man har glömt vägtransporterna. Att man inte ens vill prata och höra sig för om vilka förslag och idéer som finns, är konstigt.

Det finns även annat som är knepigt, till exempel att man inte ens bemödar sig att skriva ett svar på en fråga som ställt offentligt.

Man tar heller inte tillfället i akt att skriva en insändare eller debattartikel, vilket borde vara en ganska lätt sak att få tid till.

Om vi inte får igång en dialog mellan politiker och olika intresseorganisationer, kommer snart idéerna att sina och intresset att ebba ut – något som inte är bra utan som kan bli ytterligare en grund för förakt, och misstänksamhet mot politikerskrået.

Ska man få med sig en grupp, gäller det att man visar på öppenhet och intresse.

Vägpaketet och dess innehåll är viktigt för Europa, och miljömålen som finns för EU och övriga länder. Med en öppen dialog där vi kan mötas de olika transportslagen och miljörörelserna emellan, kan vi hjälpas åt att nå målen.

Men med dagens mur av tystnad gentemot vägtransportsidan så kommer förståelsen mellan de olika grupperna fortsätta att vara dåliga.

Hur tänker man från regering och riksdag, EU-politiker och andra intressenter förhålla sig mot varandra? Vi i HSS vill ha en öppen debatt mellan alla, där vi tillsammans skriver öppet om våra idéer i artiklar och inlägg.

Vägpaketet är viktigt för vägtransporterna, miljömålen är viktiga för oss alla.

Att prata med riksdagen och EU-parlamentet har varit, och är sådant vi har gjort under våra år och något som vi vill fortsätta med.

Här stannar Sverige