De båda kristdemokraterna Jörgen Nilsson och Lars Österberg skriver i sitt svar på debattartikeln att en omställning inte är alldeles enkel att genomföra – och att det krävs politiska insatser för att nå målet. Inte minst för att få åkerierna att våga satsa på fossilfria alternativ:
De svenska åkarna har börjat ställa om till mer klimatsmarta transporter, genom att fler av transportavtalen kräver detta. Detta är däremot inte gratis för dessa hårt prövade Svenska åkerier. Visserligen så är det så som debattskrivarna skriver, att biogasen är skattebefriad i tio år framåt. Men de svenska åkarna behöver mer positiva signaler från EU. Så som att även andra biodrivmedlen hålls borta i från beskattning. Detta är viktigt för att åkarna ska våga satsa på dessa drivmedel och inte råka hamna i en situation där drivmedlet plötsligt blir allt för dyrt.
LÄS ÄVEN: Tunga gods måste ställas om för klimatet (Aftonbladet)
Vad gäller högre vikt och längre fordon så är det nog inte så lätt att ”bara fixa till”. Redan nu så finns en del vägar med BK4 standard i Sverige som tillåter vikter upp till 74 ton (BK1 väg som är standard tillåter 64ton), Varför det inte finns på dom stora motorvägarna kan man fråga sig. Kan det vara så att en stor del av vår infrastruktur inte är dimensionerad för dessa belastningar, och att en uppgradering kommer att kosta enorma summor.
Just en sådan avståndsbaserad avgift som nämns i inlägget är något som vi har stått upp för en längre tid i både motioner som i debattartiklar, den senaste i tidningen Proffs (20 juli -20). Problemet med att kopiera den Tyska MAUT är att den inte uppmuntrar till att satsa mer på fossilfri transport, utan tar allt under samma drivmedel.
Självförsörjning är något som vi i Sverige måste bli bättre på. I Sverige så skulle vi kunna odla mer till biodrivmedelsframställning. Faktiskt så mycket att vi skulle kunna bli självförsörjande. Det som diskuteras är om det är försvarligt att odla bränsle istället för mat. Om man läser intervjun ifrån 2017 med Irini Maltsoglou som jobbar med dessa frågor på FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) så förstår man att experterna är oense om vad det kan göra med priset på livsmedlet – och med det nyttan. Även vad syftet är, Irina säger i ett citat ”På samma sätt måste vi ta reda på varför ett land producerar biobränslen och vad det vill uppnå. Är målet att ta sig in på en ny jordbruksmarknad eller minska utsläppen av växthusgaser?”. Vi kan ju se dom stora palmolja odlingar som ett varnande exempel.
En utbyggnad av el-vägar är visserligen en mycket bra investering för miljön. När tillverkningen av litiumbatterierna inte är det renaste alternativet, är det bra om man kan få el på ett direkt sätt.
Problemet är då att för att kunna trygga el som driftkälla så behövs en säker elproduktion. Dygnet runt oavsett väder. Dagens nedmontering av vår kärnkraft gynnar inte direkt elförsörjningsgraden. Likaså måste våra elnät byggas ut så att energin finns när och där den behövs.
Vi skulle även vilja se en större satsning ifrån EU på alternativa fossilfria lösningar som t.ex. flytande vätgas. Detta drivmedel är något som många är skeptiska till då det gäller säkerheten runt tankställen. Vi tror dock att vetenskapen, om dom får rätt medel, kommer att lösa flertalet av dessa problem. När den frågan är löst så tror vi att detta kommer att vara det billigaste – och effektivaste drivmedlet – då vägar inte behöver byggas ut med elektrifiering eftersom fordonen i praktiken tankar el utan något batteri.
Jörgen Nilsson, (KD)
Lars Österberg, (KD)