Att Trafikverkets kassakista är skral blir extra tydligt i dessa dagar då ishalka och snö har lamslagit stora delar av landet. Här i Halland, där jag bor och verkar, har till exempel all busstrafik ställts in idag (torsdag). Är Hallandstrafikens bussförare väldigt dåliga på att köra buss? Troligtvis inte…

Att köra på hala vägar är oftast ingen ”big deal” för de flesta yrkesförare. Men oplogade vägar gör det omöjligt även för den mest rutinerade att ta sig fram. Och råkar man dessutom få en mindre rutinerad förare framför sig, då är kaoset inte sällan ett faktum.

Vad kostar det vårt samhälle?

Det som förvånar lite extra är att halkbekämpningen allt som oftast kommer igång alldeles för sent. Ett exempel är att SMHI i flera dagar varnade för ishalka här i Halland. Detta var i slutet av november. Men trots att vinterdäckslagen inte hade börjat gälla, lyste saltbilarna med sin frånvaro på många håll. Den första halkan är ju dessutom kanske den allra farligaste.

Dagen då ishalkan kom hit, den 26 november, körde jag några mil på E6. Omkörningsfilen utanför Halmstad var rena blankisen på långa sträckor. Jag pratar alltså om den vältrafikerade ”pulsådern” och Europavägen. De enda som tycktes bli överraskade (förutom ett antal fordonsförare) och som inte ”såg det komma” var Trafikverket.
Skandal är i sammanhanget ett alldeles för milt uttryck.

Sedan förra vintern har vi fått många nya körkortsinnehavare, så är det så klart varje år. Dessa är av förklarliga skäl helt orutinerade vad gäller halkkörning. Ändå – inga saltbilar och som sagt, inget krav på vinterdäck. Med den gruppen trafikanter på de hala vägarna vägarna, ska yrkestrafiken försöka hålla Sverige igång. Få ihop den ekvationen om ni kan, ni som har det övergripande ansvaret för landets väl och ve!

Givetvis har förarna ett mycket stort ansvar när de kör sina fordon, och det finns all anledning att ifrågasätta attityden hos flera av dem. Likaså borde man kanske välja att stanna hemma om man inte har oerhört starka skäl att ge sig ut i trafiken under dylika förhållanden. Som yrkesförarna har, till exempel.

Vägstandarden är som sagt katastrof på många håll och den lär inte bli bättre enligt den nationella infrastrukturplanen. Vinterväghållningen är i många avseenden ett skämt. Allt beroende på att det saknas pengar och att beslutsfattarna, enligt min personliga uppfattning, saknar all nödvändig kompetens för att undvika dessa katastrofsituationer i vägtrafiken.

Hårda ord kan tyckas, men jag är så innerligt trött på vi varje år för samma diskussion – och att inget positivt händer. Tvärtom.

Vissa politiker/partier vill dessutom satsa på höghastighetståg. Detta i ett land där den nuvarande rälsen är under all kritik och som är i ett verkligt behov av upprustning. Man kan inte påstå att Sverige är särskilt bra på att vårda sina investeringar.

Åter till vintervägarna. Något som borde ses över ”på riktigt” är det där med att det (beroende på väg/trafikintensitet) ska falla ett visst antal centimeter snö innan snöplogen får lov att köra ut.

Vad gäller de mindre vägarna har till exempel utföraren (som jag uppfattar det) tolv timmar på sig att ploga vägen. Efter att det har slutat(!) snöa. Det betyder att om det har snöat hela natten och snöfallet upphör klockan 8 på morgonen, kan vi alltså få vänta till klockan 20 innan snöplogen har kört förbi. Sannolikheten för att många inte kan ta sig till skolan och arbetet är stor.

Jag upprepar frågan… Vad kostar det vårt samhälle?

Intet ont om åkerierna och chaufförerna som utför själva plogningen och halkbekämpningen. Jag vågar påstå att samtliga som har dessa uppgifter gärna skulle se att de fick köra ut på helt eget initiativ, men så enkelt är det naturligtvis inte.

På den tiden då det fanns vägmästare, var läget annorlunda. Då skulle det betydligt mer nederbörd till för att stoppa trafiken. Yrkesstoltheten hos snöröjarna finns kvar även idag. Problemet är att man från politiskt håll inte ger aktörerna förutsättningar för att hålla vägarna farbara. Skamligt, rent ut sagt!

Med tanke på alla pengar som staten mjölkar in från vägtrafiken är det inte för mycket begärt att man ser till så att vägarna är farbara. Visst är alla skatter och avgifter tänkta att bidra till minskat bilåkande – men vi som faktiskt betalar kan med all rätt kräva att vi ska kunna köra på vägarna.

Jag har avgränsat denna artikel rent geografiskt till Halland, men självklart råder samma elände på de flesta håll i Sverige.

Göran Rosengren
Chefredaktör, tidningen PROFFS