Etableringar av snabbladdstationer har visat sig vara tidskrävande projekt i väntan på nödvändiga tillstånd och elnätsanslutning, men vi ser nu att proppen har gått ur och ett stort antal projekt slutfördes under förra året. Data från laddtjänsten ChargeFinder visar att antalet snabbladdpunkter för personbilar i Sverige ökade från ca 2 500 till drygt 4 600 under 2023, en ökning med hela 87 procent.
I skymundan av den snabba tillväxten av elbilar kommer nu även elektrifieringen av lastbilar och bussar. En ny EU-överenskommelse sätter ramarna för utfasningen av fossildrivna tunga fordon. För nya lastbilar ska CO2-utsläppen successivt minska med 90 procent till år 2040 och för nya stadsbussar ska utsläppen minska med 90 procent år 2030 och 100 procent år 2035. Som regeringen skriver i klimathandlingsplanen är inriktningen framåt tydlig: ”vägtransporterna ska ställas om, i huvudsak genom elektrifiering”.
För att öka takten i omställningen behövs ekonomiska incitament så att åkerier väljer el framför diesel. Det är positivt att regeringen förstärker klimatpremien för köp av tunga fordon, men efter sänkningarna av reduktionsplikten och dieselskatten, som lett till lägre dieselpris, kan det tyvärr bli svårt för åkerier att räkna hem investeringar i ellastbilar. Därmed är även dieselpriset avgörande för elektrifieringen och nya styrmedel behöver utformas med hänsyn till kundernas totala kostnad, för både köp och drift, i valet mellan el- och diesellastbil.
Utöver ekonomiska incitament behövs också en omfattande utbyggnad av depå- och snabbladdning för ellastbilar och elbussar. Denna typ av laddinfrastruktur kräver väldigt höga eleffekter och för att möjliggöra en fortsatt snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen måste elnätet både förstärkas och nyttjas mer effektivt.
Sveriges elnätsföretag behöver få rätt förutsättningar från riksdag och regering, bland annat genom:
• Gemensamma, nationella effektprognoser för laddning av tunga fordon: Tunga fordon behöver mer el än lätta. Därför behövs en gemensam bild över var, när och hur den tunga trafiken kommer behöva ladda framöver. Detta blir en viktig input in till elnätsföretagens nätutvecklingsplaner och underlag för proaktiva elnätsinvesteringar.
• Korta ledtiderna för elnätsutbyggnaden: Ge ökade resurser till tillståndsgivande myndigheter och möjliggör parallella myndighetsprocesser. Genomför snarast de förslag som presenterades i Klimaträttsutredningen, till exempel att göra luftledning till förstahandsval på högre spänningsnivåer och att klassa elnäten som riksintresse.
• En långsiktig och förutsägbar intäktsreglering: Elnät är en reglerad verksamhet med strikta intäktsramar. För att elnätsföretagen ska kunna fatta avgörande investeringsbeslut behövs långsiktighet och förutsägbarhet. Intäktsregleringen behöver också innehålla verkningsfulla incitament för flexibilitetslösningar som i vissa fall kan vara ett alternativ till att bygga nya ledningar.
Elektrifiering av transportsektorn är en nödvändig pusselbit för att minska vår klimatpåverkan. Ett elnät som kan ansluta laddpunkter liksom erbjuda hög effekt på rätt plats, är en förutsättning för att lyckas. Vi uppmanar därför till konkreta åtgärder, här och nu, för en snabb utbyggnad av det svenska elnätet.
Hannes Borg, public affairs, Energiföretagen
Martin Olin, e-mobilitetsexpert, Energiföretagen