SD: Vår ingång i förhandlingarna om svensk infrastruktur i Tidö 2.0

DEBATT: I slutet av december fick vi ta del av Riksrevisionens rapport (RiR 2023:25) med rubriken ”Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla”. Rapporten innehåller förödande kritik av den föregående Socialdemokratiska regeringens infrastrukturpolitik. På punkt efter punkt gör Riksrevisionen ned Socialdemokraternas agerande på området. Detta är föga förvånande, men det är likväl uppenbart att denna misslyckade politiska riktning inte kan få fortsätta i ytterligare flera år.

I sin debattartikel skriver Sverigedemokraten Thomas Morell följande: Utifrån revideringen av Tidö-avtalet har vi tillsammans med regeringspartierna kommit överens om att även infoga infrastrukturområdet, vilket vi är mycket positiva till. Formuleringen i den uppdaterade versionen av Tidö-avtalet lyder således: ”inför att infrastrukturpropositionen läggs fram under 2024 ska en överenskommelse om principer och övergripande prioriteringar presenteras under våren och utgöra grunden för framtagande av propositionen.”. Detta, menar vi, förpliktigar.

I utgiftsområde 22, ”Kommunikationer”, rubrikssätts avsnittet i statens budget avseende infrastruktur. Få personer, förutom möjligen riksdagspolitiker och tjänstemän, vet dock vad som döljer sig här. För 2020 belastades statens budget med ca 61 miljarder på just detta område. Inför 2024 års budget anslog Sverigedemokraterna och regeringen ca 83 miljarder, sålunda mer än 22 miljarder kronor jämfört 2020. Men till vad, kan man då fråga sig?

I området ”Transportpolitik” ingår infrastruktur inom järnvägs-, väg-, sjöfarts- samt luftfartsområdena samt transportforskning. Politiken för informationssamhället omfattar områdena övergripande frågor om digitalisering och informationsteknik (digitaliseringspolitik), inklusive digitalisering och IT inom offentlig förvaltning, elektronisk kommunikation, post samt grundläggande betaltjänster.

Det är dock inte inom utgiftsområde 22 som de stora resurserna gömmer sig. Det som styr svensk infrastruktur är snarare den nationella infrastrukturplanen. För kännedom omfattar den nu gällande ekonomiska planeringsramen 799 miljarder kronor i 2021 års prisnivå – 10 gånger mer än själva driftbudgeten för utgiftsområdet.

Statens planering av transportinfrastruktur styrs sålunda genom den långsiktiga nationella planen vilken beslutas av regeringen. Planen är 12-årig och revideras vanligtvis en gång per mandatperiod. Den nu gällande nationella planen avser åren 2022–2033 och fastställdes i juni 2022.

Trafikverkets inriktningsunderlag ska ligga till grund för regeringens infrastrukturproposition för perioden 2026–2037. Trafikverkets inriktningsunderlag redovisades till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet den 15 januari i år. Det är utifrån detta underlag vi nu ska förhandla med regeringen.

För Sverigedemokraterna ser vi fram emot att diskutera framför allt följande exempel inom järnväg och väg:
• Godstrafikens behov av upprustade bansträckor.
• Stärka arbetet med att få till stånd godståg med högre hastigheter än dagens.
• Möjligheterna för längre och tyngre godståg bör stärkas.
• En ny förbindelse mellan Sverige och Danmark.
• Förbättrade järnvägskommunikationer mellan Sverige och Norge.Kraftigt stärka underhållet av det befintliga järnvägssystemet.
• Prioritera mer resurser till dubbelspårig järnväg.
• Intensifiera arbetet med att minska antalet obevakade plankorsningar.
• Att europavägarna i landet bör hålla lägst fyrfältsstandard.
• Att utöka antalet rastplatser, åtgärda brister på befintliga rastplatser och skapa fler säkra uppställningsplatser.
• Att planera för fler säkra pendlarparkeringar.
• Att höja standarden på motorväg vid nybyggnation för att anpassas till hastighetsgränsen 130 km/tim.
• Att öka antalet alkobommar i hamnar.
• Införa ett riktat stöd till kommuner för upprustning av vägar.
• Omarbeta stadsmiljöavtalen till förmån för att upprusta kommunala vägar.
• Se över alla vägsträckor och hastighetsanpassa dessa utifrån vägens skick, trafikbelastning och utformning.

Det absolut mest centrala för Sverigedemokraterna är dock att få till stånd en delning och neddragning av Trafikverket. Det arbetar idag cirka 11 000 personer på Trafikverket. Inte en enda av dessa bygger eller underhåller en meter väg eller järnväg.

Ska vi få valuta för de 799 miljarder kronorna krävs det en organisation vars utgångspunkt inte är att personellt växa. För oss handlar det i stället om att Trafikverket ska leverera fungerande infrastruktur så att människor kan leva i hela landet och ta sig till sina arbeten snabbt och säkert. Även att företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor på väg och järnväg. Så bygger vi Sverige starkt igen.

Om vi återgår till Riksrevisionens rapport kan vi konstatera att under Socialdemokraternas tid i regeringen så ägnade man sig åt att inteckna framtida planperioder men med fullkomlig avsaknad av kostnadskontroll, inget samband mellan samhällsekonomisk effektivitet och vilka åtgärder som blev valda. Faktum därtill är att den nationella planen 2022–2033 är samhällsekonomisk olönsam i sin helhet.

Vi vill vara tydliga inför förhandlingarna med den regering som Sverigedemokraterna stödjer. Denna misskötsel kan inte fortsätta. Skattebetalarnas pengar ska gå till mer och bättre väg, samt järnväg i hela landet. Inte till fler tjänstemän på Trafikverket.

Thomas Morell (SD)
Vice ordförande Trafikutskottet samt trafikpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.