5,6%. Så mycket ökade Sveriges klimatpåverkan andra kvartalet i år, enligt SCB. Det är sex gånger snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket 2030 lyftes i SVT, och beror huvudsakligen på att utsläppen från fossila drivmedel ökat kraftigt. Från 1 juli 2025 kan transporternas utsläpp minska något eftersom reduktionsplikten höjs, men redan till årsskiftet sänks skatten på bensin och diesel, ytterligare 1 juli 2025 och indexeringen för 2026 ställs in.

Dessutom avskaffas malus-beskattningen för husbilar, medan flexifuelbilar inte längre undantas från malus-åtgärder som alla ökar transporternas klimatpåverkan. Däremot är ecobonusen för att främja överflyttning av gods till järnväg och sjöfart välkommen, även om den bara gäller till och med 2025, om totalt 199 milj kr.

Investerare varnar för att Sverige är på väg att tappa ledarskapet i den gröna omställningen, där andra kappas om att ta täten. Svenskt Näringslivs vd slår fast ”att börja svaja på förutsättningarna igen, det skapar en oro och det stimulerar absolut inte investeringar” medan laddjätten Milence, ägd av Scania och Volvo, menar att ”Sverige har allt på plats för att vara ledande i Europa, men presterar bland de sämsta.”

Vi medborgare har tydliga förväntningar på att klimatpolitiken skärps. Fairtrans undersökning med över 5 000 svarande visar att vi vill tidigarelägga klimatmålen, öka satsningarna på ett fossilfritt samhälle och höja priset på fossila drivmedel – politiken har ett mycket starkt mandat att påskynda omställningen.

I närtid kan regeringen göra några vägval som kan ge ny tilltro till klimatarbetet:

• Förstärk Klimatklivet. Eftersom medlen inte räcker måste utlysningarna nu pausas på obestämd tid, vilket Naturvårdsverket signalerade redan i våras. För att inte tappa styrfart för detta viktiga instrument, bör bemyndiganderamen utvidgas fram till 2030.
• Avvakta inte Styrmedelsutredningen, som först i maj 2026 ska komma med sina förslag på styrmedel för att fasa ut fossila bränslen och nå klimatmålen – men som inte ska ge skatteförslag. Det blir ”too little, too late” – politiken måste stärka styrningen i närtid!
• Utvidga skrotningspremien. Första två månaderna betalades endast 76 premier ut, vilket betyder att över 90% av de 250 miljonerna för 2024 vid årsskiftet går tillbaks till statskassan om inte premien höjs och vidgas till lätta lastbilar och också gäller för t.ex. bilpool och kollektivtrafikkort.
• Förläng Fossilfritt Sverige. Utan ett aktivt beslut från regeringen läggs Fossilfritt Sverige ner till årsskiftet, vilket vore allvarligt för Sveriges omställning, anger 2030, Hagainitiativet, WDHT och ER. Kombinera det med Gröna Accelerationskontoret och förutsättningarna förbättras.
• Cykelsatsa. Infrastrukturpropositionen saknar helt cykelsatsningar och 2030:s indikatorer visar att cykelförsäljningen halverats på tio år, men regeringen kan stimulera ökad cykling och fullgöra Cykeldeklarationens åtagande, visar samverkansprojektet Cykelskiftet. Här är förslagen, här finns best practice och här är 2030:s underlag till Riksrevisionens pågående cykelgranskning.
• Uppdatera kollektivtrafiklagen. Sverige behöver en nationell kollektivtrafikpolitik och ett första steg bör vara att se över kollektivtrafiklagen.
• Biogassatsa. Efter att EU-kommissionen nu godkänt Sveriges skattebefrielse för biogas, bör Skatteverket skyndsamt återinföra den och betala tillbaka felaktigt inbetald skatt, och regeringen förstärka stimulansen för gasfordon så att biogasen åter kan öka efter 7% minskning 2023.

Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet