Så sent som för några månader sedan backade den brittiska Labourregeringen från planerna på att införa ett totalförbud av nya bilar som helt eller delvis drivs av bensin eller diesel. Motiveringen var primärt otillräckliga förutsättningar för elbilsutvecklingen.
Thomas Morell fortsätter. Utgångspunkten för införandet av att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar från och med 2035 har varit att det råder klimatnödläge. Låt oss dissekera detta med klimatnödläge avseende svenska förhållanden. *
Enligt FN:s klimatpanel ligger de globala utsläppen av växthusgaser kring 60 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Mindre än en tusendel av dessa kommer enligt Naturvårdsverket från Sverige. Tas hänsyn till att Sveriges växande skogar tar upp det mesta av våra utsläpp, det rör sig om nästan nio tiondelar, så är vi redan i dag nära netto noll vad gäller territoriella utsläpp. Detta är ett faktum inte en åsikt.
Hur ser då utvecklingen avseende elektrifieringen ut för svenskt vidkommande? I Tidö-avtalet fokuserar Sverigedemokraterna och regeringen på att laddinfrastrukturen ska byggas ut. Medlen för utbyggd laddinfrastruktur fördelas mellan stöd till publika laddstolpar för lätt trafik, stöd till elektrifiering av tunga transporter med mera. Satsningen har två fokus: dels stötta utbyggnaden i områden där utbyggnaden i dag går långsamt, exempelvis i glesbygd där det behövs en tätare laddinfrastruktur och där de ekonomiska förutsättningarna för drift av denna är sämre, dels genom att riva hinder, sänka kostnaderna för och ställa krav på utbyggd laddinfrastruktur. Vid sidan av detta fortsätter även uppbyggnaden av infrastrukturen för elektrifierade tunga transporter.
Utifrån Tidö-avtalet har vi nu förstärkt och förlängt satsningar på laddinfrastruktur för såväl lätta som tunga fordon. Vi har tillfört ytterligare budgetmedel till området likväl som att vi har lagt utredningsdirektiv för att undanröja hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Vi har även satsat på tunga eldrivna och andra miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner.
Därtill har vi infört ett tillfälligt marknadsintroduktionsstöd för lätta ellastbilar. Samtidigt gör vi en omläggning av energipolitiken för att möta behovet av fossilfri el det vill säga planerbar kärnkraft.
Ser vi till prognoserna från Mobility Sweden så justerade de upp sin prognos för 2024 från 240 000 till 255 000 personbilar. Nyregistreringsstatistiken för september visar dock på fortsatt röda siffror både för personbilar och lätta lastbilar. Lätta lastbilssegmentet har fortsatt utmaningar, särskilt eldrivna lätta lastbilar, vilket leder till en nedjustering av årets prognos för andelen el från 25 procent till 19 procent. Den publika laddinfrastrukturen i Sverige har under månaden ökat med 617 laddpunkter och passerade under september 51 922 laddpunkter fördelat på 7 295 laddstationer.
Tyvärr ser vi att det utifrån ett europeiskt perspektiv inte sker samma utveckling på elbilsförsäljningen vilket riskerar att innebära att Europas biljättar kan få böter på sammanlagt 580 miljarder kronor fram till 2030. Flera biltillverkare har vädjat till EU om att mildra kraven eller senarelägga dem.
Branschorganisationen ACEA varnar för ”skrämmande utsikter” där fordonsindustrin kan tvingas välja mellan mångmiljardböter eller minskad produktion och
nedskärningar av personalstyrkan.
Med detta sagt så kommer Sverigedemokraterna både i Bryssel och här hemma i Sverige driva på för att förändra slutdatumet för förbjudandet av nya bensin- och dieseldrivna bilar. Det är inte rimligt att hålla fast vid ett slutdatum som riskerar ekonomi och arbetstillfällen.
Däremot ser vi att inriktningen att gå mot en elektrifiering av transportsektorn är rimlig, men då i en takt som har folklig acceptans och praktiska förutsättningar för att lyckas både inom EU och här hemma i Sverige.
Thomas Morell (SD)
Vice ordförande Trafikutskottet