Den 2 -8 juni genomförde polisen i 18 EU-länder en gemensam insats mot alkohol och droger i trafiken. Nästan 860 000 förare kontrollerades och drygt 14 600 rapporterades för rattfylleri och ytterligare drygt 1000 förare för drograttfylleri. De nordiska länderna klarade sig bäst med långt under en procent påverkade förare av de som testades. Sen skiftade det mellan länderna och en skräckrapport kom från Moldavien där mer än 19 procent av fordonsförarna körde alkoholpåverkade. Det innebär att i var femte bil sitter en alkoholpåverkad förare. Bilsemester i Moldavien? Nej tack, inte en chans! När det gäller drograttfylleri avslöjades flest i Frankrike följt av Tyskland ? och Sverige intog en inte särskilt hedrande tredjeplats.
Spännband i mängder
Vi trodde ett tag att vi hade någorlunda grepp om fenomenet ?bristfällig lastsäkring?. Kanske, men bara kanske, har vi det fortfarande på den inhemska trafiken. Men det är inte ovanligt att vi vid hamnkontroller ställer fem sex ekipage där lastsäkringen är så bristfällig att fortsatt färd på det svenska vägnätet förbjuds av polisen innan bristerna är åtgärdade. Vad beror det på? Brist på spännband? Icke. Den tiden när förarna sprang som chippskodda illrar runt hamnplan för att låna spännband av varandra är borta. När det väl står klart att ekipaget inte kommer vidare så åker sidofacken upp och där finns det spännband i mängder. Så därför återstår frågan. Varför? Jag tror att det är en kombination av slöhet, nonchalans och kanske till viss del bristfälliga kunskaper om det regelverk som tillämpas i Sverige. Inget av de tre uppräknade skälen är ursäktliga.
Natti-natti
När det gäller brott mot kör- och vilotider kommer det in rapporter från fältet att det verkar finnas en tendens till att de ökar och att överträdelserna blir grövre. Körtider, och nu pratar vi körtider, inte arbetstider, på upp till tretton timmar är tyvärr inte ovanligt. Med tanke på att en trött förare är en lika stor risk på vägen som en alkoholpåverkad, är det här ett allvarligt problem. Ofta är man på väg till nattfärjan och för att nå fram till färjeläget är man beredd att lägga på ytterligare tid på den redan otillåtna. Blir man upptäckt så gäller följande. Eskort till lämplig uppställningsplats, rapport och böter, som regel 3 000 kronor. Sen är det ?natti natti? bak i hytten i minst nio timmar (förkortad dygnsvila), så får det bli en förmiddagsfärja i stället.
?Omöjligt? ger vinst
Men böterna då? Jag vill inte påstå att det är regel men det blir mer vanligt att föraren berättar att det är åkeriet eller speditören som står för den kostnaden, vilket i sin tur pekar på att fusket genererar vinst för de mindre seriösa företagen när man åtar sig ?omöjliga? körningar för att få fram godset i tid. Snedvriden konkurrens är ett milt uttryck, något som alltid drabbar de som försöker arbeta seriöst. Det kanske är dags att våra politiker kliver ur sitt nirvana och ändrar förutsättningarna medans det ännu finns seriösa åkerier kvar? Och på tal om böter så behöver vi inte gå så långt söderut ut i Europa innan det är dags att lägga till en nolla på våra 3000 kronor. Då svider det och är en effektiv åtgärd mot fusk. Kanske något att ta efter?
Lasta och kör med omdöme.
Stene