Om du är djurvän och är starkt engagerad emot djurförsök kan du alltså ställa dig på torget med ett plakat och tala dig varm för din uppfattning. Du kan skriva debattartiklar och insändare. Kanske är du så framgångsrik att du med hjälp av ord och agitation kan omvända en och annan som har motsatt uppfattning.
Men du får inte begå brott för att uppnå dina syften. Där går en alldeles klar gräns. Det är skillnad mellan en djurvän och en djurrättsaktivist. I varje fall om aktiviteten går ut på att skrida över de normer samhället har ställt upp. Minkfarmare är väl förtrogna med vad djurrättsaktivister kan ställa till med när det gäller att förstöra minkfarmarnas näringsverksamhet.

Filmade anställda

Både skånska hovrätten och Högsta domstolen har sett strängt på ett fall där ett tiotal djurrättsaktivister inte nöjde sig med agitation och övertalning för att förmå människor som arbetade på några företag att ansluta sig till aktivisternas uppfattning om djurförsök. Gärningsmännen trängde olovligen in på olika företag och ofredade anställda där genom allvarliga kränkningar i form av oljud, vissa handgripligheter och filmning av anställda. Tanken var att agerandet skulle leda till att respektive företagsledning skulle finna för gott att sluta samarbeta med ett brittiskt företag, vilket enligt aktivisternas uppfattning ägnade sig åt djurförsök.
Det blev en dyr historia, inte minst. Det olaga intrånget bedömdes som grovt brott och kunde alltså inte sonas med enbart böter. Vad sägs om villkorlig dom och 60 dagsböter à 200 kr som påföljd? Med anteckning i kriminalregistret som följdverkan och med domen tyngande som en ryggsäck under lång tid. En villkorlig dom är ett inte särskilt gynnsamt och åberopbart karriärdokument precis.

Får motsatt effekt

Och det är klart att vi aldrig ska tolerera att någon – oavsett vilket ädelt motiv som må finnas – ska få begå brott mot oss andra i samhället i syfte att driva igenom en uppfattning. Så djurrättskämpar får precis som alla andra som kämpar för sin sak rätta in sig i leden och söka påverka genom lagliga aktiviteter. Då lyssnar många av oss till vad som sägs. Och vi kan bemöta dem när vi finner skäl till det. Men vi finner oss aldrig i att bli utsatta för brottsliga angrepp. Då får aktiviteten oftast motsatt effekt förutom att lagens långa arm griper tag i aktivisterna. Om lagens arm kan nå dem, vill säga. Å andra sidan måste det kännas ynkligt och fegt att agera i det fördolda med att angripa andra människor eller deras egendom. Jag tror inte att någon låter sig påverkas annat än i motsatt riktning när kampen bedrivs utanför normsystemet. Det är också precis så det måste vara om vi vill undvika att hamna i anarki.

Sven-Erik Alhem
www.svenerikalhem.se