Trafikolyckor är något som det skrivs mycket om i tidningarna. Som yrkesförare så har du också passerat trafikolycksplatser ett oändligt antal gånger. Trafikstockningar som uppstår och bilvrak som transporteras bort. Räddningstjänsten spolar rent asfalten och någon sopar bort de sista spillrorna av splitter. Sedan är allt i ordningsställt inför nästa krasch.
Trafikverket som producerar statistik över trafikolyckor intresserar sig mest för antalet dödsolyckor och svåra personskador. Nollvisionen har sedan år 1997 varit en ledstjärna i vårt trafiksäkerhetsarbete. Och det är bra att det finns en strävan att långsiktigt minska olyckor och skador. Statistiken säger dock inget om det ofantligt stora lidande som dödsolyckorna resulterar i varje år i Sverige, men också i många andra länder.
Nyligen har vi avslutat en förstudie om konsekvenser av rattfylleriolyckor. I en rapport som heter Drabbad av rattfylleri – Närståendes upplevelser av livsomställning och stöd (Jörgen Lundälv och Lars Olov Sjöström) berättar 49 närstående hur livet har förändrats efter rattfylleriolyckorna som drabbat familjerna hårt.
Saknar stöd
Rapporten har nyligen presenterats och väcker många viktiga frågor. Varför finns alkohol och droger i trafiken? Hur ska dessa olyckor undvikas och hur tar vi hand om de drabbade? Undersökningen har genomförts av Umeå universitet, Göteborgs universitet och Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) i Stockholm. Många närstående upplever att de inte har fått något krisstöd efter olyckan av kommunerna. I många kommuner finns idag så kallade POSOM-grupper (Psykologiskt Och Socialt Omhändertagande vid större olyckor och extraordinära händelser) som aktiveras när det just inträffat större olyckor. Det är märkligt egentligen att de drabbade inte har fått något krisstöd. Kommunerna är nämligen skyldiga att följa Socialtjänstlagen (SoL) och ge stöd åt alla medborgare. 55 procent av de närstående som deltog i undersökningen berättade att de inte hade fått något stöd av kommunen i samband med olyckan och tiden därefter.
Svår sorg
Konsekvenserna var långtgående och visade på stora förluster för de drabbade av rattfylleriolyckorna. Det var tydligt i vår undersökning att de närstående efter olyckorna hade fått stora svårigheter att kunna koncentrera sig på sina arbeten och att en del till och med inte längre klarade av att arbeta. En anhörig säger så här om konsekvenserna av rattfylleriolyckan: ”Fortfarande orkar jag inte med något. Jag orkar inte engagera mig i varken mig själv eller mina barns träningar som jag gjort förut. Jag sitter hemma förutom att jag arbetar men sen vill jag inte mer. Det tar så mycket energi denna sorg”.
Vi kommer nu att gå vidare med en nationell undersökning och följa hur föräldrar, syskon och barn i familjer som drabbats av rattfylleriolyckor har det i sin vardag. Rattonykterheten på vägarna drabbar alla samhällsgrupper. Som yrkesförare är detta också något att tänka på när en olycka inträffat. Familjer, vänner och närstående vill att du ska komma hem efter arbetsdagens slut.
Om du vill läsa mer om livsberättelser och konsekvenser av rattfylleriolyckorna kan du besöka följande Internetadress: www.mhf.se. Rapporten går att ladda ned gratis.
Jörgen Lundälv
Docent i trafikmedicin