Han eller hon kan ha jobbat på ett företag utan kollektivavtal. Eller har inte fått varken anställningsbevis eller lönebesked vid löneutbetalning.
Det ska väl inte behövas – för man litar ju på varandra. Då ska det väl inte behövas en massa papper?
Jo, skillnaden är stor. Om vi börjar med anställningsbeviset, så är det här det framgår – inte bara att man har ett jobb, med vad, på hur många timmar – utan också hur lönen regleras. Dessa fakta är grundläggande för att hävda sina rättigheter enligt både lag och avtal. Kan man inte ens bevisa att man är anställd, så sitter både arbetsuppgifter, anställningsskydd och lönenivåer löst. Vad är det som säger att någon anställts som chaufför på heltid, och inte bara har ett påhugg för att städa chefens sommarhus på deltid?
Kollektivavtalet sedan – här anges bland annat minimilönen. Minimilön enligt lag är ju noll kronor. Och arbetstidsregler, övertid, traktamenten med mera: annars är det upp till arbetsgivaren att betala vad han vill.
Slutligen då de återkommande lönebeskeden, som är kvittot både för hur arbetsgivaren har räknat, och kontrollen på att det går rätt till i förhållande till just anställningsbevis och kollektivavtal.

Färskt exempel:

En skuldsatt medlem hade ett tidigare utmätningsbeslut från Kronofogden – alltså en slags månatlig avbetalning som grovt räknat betydde att han fick behålla en låg summa per månad och resten skulle till fogden.
Han började köra för ett åkeri utan kollektivavtal. Man kom överens om en fast månadslön, netto. Någon arbetstidsredovisning fördes inte. Arbetsgivaren skulle göra avdrag och betala in pengarna till Kronofogden. Kvar blev en låg nettosumma, som medlemmen fick varje månad. Lönebesked och arbetstidsredovisning? Det behövdes inte.
Efter drygt ett år så började det att strula med löner och verksamheten upphörde mer eller mindre. Arbetsgivaren gjorde sig oanträffbar. Vår medlem kontaktade oss för att få hjälp.
Att det fanns lite att göra vad gäller själva bruttolönen i sig, det var illa nog eftersom det saknades kollektivavtal, lönebesked och arbetstidsredovisningar.

Ord mot ord

Men frågan inställde sig också kring skulden. Reglerna kring utmätning säger att på traktamente och kostnadsersättningar görs inga utmätningar. Nu visade det sig att arbetsgivaren bara betalat in småsummor till Kronofogden.
Vad var lön? Vad var skattefritt traktamente? Hur var det räknat i förhållande till arbetstiden? Hur många timmar hade medlemmen jobbat?
Här stod ord mot ord. Några handlingar fanns inte att stödja sig på. Det gick inte ens att reda ut hur mycket som gått fel i förhållande till fogden – bara att medlemmen jobbat för struntsummor och slutade jobbet lika skuldsatt som när han började.
Hur kunde det bli så här? Vet inte – men man litar ju på varandra…