När jag skriver dessa rader, har vi precis avslutat ett riktigt bra möte i Göteborg. Ett möte som handlade om ?social dumpning? inom vår bransch. Det är glädjande att vi lyckats få till ett samarbete med våra närmaste grannländer ? och extra roligt är det att vi den här gången även kunde välkomna en representant från Holland.
Min uppfattning är att vi i samtliga länder tycks ha likartade problem i vägtransportbranschen.
Vi är oerhört taggade att ta tag i problemen, men det kommer så klart att krävas väldigt stora insatser rent arbetsmässigt för att ”komma i mål”.
Vi kommer framöver att planera för ytterligare några möten här i Sverige inom en inte allt för fjärran framtid. Vi hoppas på att fler från branschen ska sluta upp och hjälpa till för att lägga mer tyngd bakom de krav vi nu formulerat, adresserade till EU:s politiker.
Vi ser att det kanske kan bli fråga om ett slags ”styrkedemonstration” och vi hoppas att så många av er som möjligt känner att ni vill ställa upp i så fall.
Hur en aktion ska se ut, får vi återkomma till lite längre fram. Förhoppningsvis ska vi nå långt genom sakliga diskussioner under lugna former. Men hittills har det varit trögt att få politikerna att lyssna på oss.
Vi måste agera innan fler seriösa åkerier stupar. Vi har alla en skyldighet att ställa upp för branschen. Undantagslöst!
Möjligheterna finns
Vi är medvetna om att en del av er kommer att backa ur och tycka att det vi gör är fel. Och eftersom vi lever i en demokrati, står det er helt fritt att tycka så. Men även vi har samma rättigheter och just därför uttrycker vi oss som vi gör.
De krav som vi hittills har satt på pränt är sådana som vi anser borde vara självskrivna. Till exempel ska de lagar och paragrafer som finns också följas. Men – och detta är viktigt – våra myndigheter måste självklart även kunna kontrollera att bestämmelserna efterlevs! Polis och åklagare måste få ”rätt verktyg” och rätt kompetens för uppgiften, inte minst.
En titt söderut kan ju rekommenderas. Varför inte ta lärdom av Tyskland och deras BAG?
Där har man ju kommit väldigt långt i fråga om att skapa förutsättningar för en kompetent kontrollverksamhet. Uppenbarligen finns det alltså goda möjligheter att lösa den biten.
Varför ska det vara så svårt här i Sverige? Frågan är riktad till våra politiker och de tjänstemän som hanterar dessa ämnen.
Modern slavhandel
Ett annat problem är det som med ett ord kan beskrivas som ”slavhandel”.
Det priskrig som tycks ha uppstått i trailerdragarbranschen är rena hånet mot oss som försöker leva på att vara yrkeschaufför. Ett antal speditörer sätter egna priser på vad en transport får kosta. Accepteras inte det, föreslår speditören att åkeriet ska byta sin svenska personal mot billig utländsk arbetskraft. Man erbjuder sig dessutom att hjälpa till med rekryteringen.
Vad ska vi säga om det? Inget som lämpar sig i skrift i alla fall.
Det här måste stävjas. Om inte, lär vi snart få uppleva de katastrofala följderna. För när en ”billig arbetskraft” inte ens har råd att köpa sig en korv med bröd, vilket en förare berättade för mig, då har det redan gått åt helsike för långt.
Hjälp oss och dig själv genom att komma med på våra möten! Fram tills vi hörs vill jag att du tar det lugnt i trafiken, tänk på att det alltid finns någon som väntar på dig?