Domar kan skrivas på olika sätt. En modern och bra uppfattning är att de ska vara högkvalitativa samt tydliga och lätta att förstå för alla. Frågan är bara hur pass innehållslösa de kan tillåtas vara och hur kort och summarisk en huvudförhandling bör vara. Blev av en journalist uppmärksamgjord på några domar från en tingsrätt där särskilt en dom känns lite väl enkel.
Fråga var om åtal för en återfallsrattfyllerist som kört bil i en stad med en promillehalt på hela 1,47 promille. Efter exakt 15 minuters huvudförhandling dömdes mannen för grovt rattfylleri till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar.
Domen innehåller inget mer än att den tilltalade erkänt brottet, att han hörts under förhandlingen samt att ordföranden föredragit utdrag ur belastningsregistret även som ett yttrande från frivården.
Ingen motivering till påföljdsvalet. Bara en upplysning om att fängelse i en månad skulle ha dömts ut om fängelse valts i stället för villkorlig dom med samhällstjänst.
Ett allvarligt brott, grovt rattfylleri i återfall, klaras snabbt av och kan läggas till handlingarna. Det kan inte ha varit särskilt många frågor som hunnit ställas till den tilltalade om gärningen.
Felsatsning?
Andra domar är mer innehållsrika och föranleder debatt och undran. Ett sådant exempel är det stora kokainmålet där frågan har gällt smuggling av stora mängder kokain till Europa. En så kallad ensamseglare som under dramatiska former i en segelbåt transporterade narkotikan över Atlanten dömdes både i tingsrätten och i Svea hovrätt till 14 års fängelse.
En åtalad huvudman fälldes i tingsrätten och fick hela 18 års fängelse men frikändes helt av hovrätten.
Målet har varit extremt långdraget med mycket långa häktningstider. Flera åklagare har varit heltidsengagerade. Mycket långa förhandlingstider i tingsrätt och hovrätt med höga försvarararvoden har också bidragit till frågor från allmänheten om det varit en felsatsning från myndigheternas sida.
Debatten om fallet lär fortsätta inte minst eftersom den frikände huvudmannen gripits på nytt efter en arresteringsorder från Spanien där nya rättsliga turer torde vänta, vilka åtminstone delvis har ett samband med det åtal som huvudmannen frikänts för av Svea hovrätt.
Rätt till trygghet
Rättvisan är aldrig enkel. I såväl små som stora mål förekommer då och då fel. Fel som naturligtvis känns enorma för den som otillbörligt drabbas. Men som också är allvarliga eftersom de kan minska förtroendet för rättsväsendet.
Höga krav måste ställas på polis och åklagare liksom på domstol både i ”enkla” rattfyllerimål och i gigantiska mål rörande grov organiserad brottslighet. I samtliga fall är det angeläget att bara den som verkligen är skyldig till brott döms. Men att den skyldige fälls till ansvar är naturligtvis av central betydelse inte bara för den som utsatts för brottsligheten utan också för samhället i stort.
Som boende i landet har vi alla rätt att känna trygghet i att vi kan förlita oss på att alla inom rättsväsendet gör sitt yttersta för att rätt ska bli rätt.
Sven-Erik Alhem