När man ser tillbaka på tiden från november 2014 då vi startade en protest som kallades Härstannarsverige (HSS) så inser man att vi har kommit längre än vi trodde. Vi hade tänkt att hålla på fram till jul samma år, när vi kom till jul och det var dags att ta det lugnt så ville en del att vi skulle fortsätta. Vi hade varit hos trafikutskottet och träffat politiker, de hade berättat vad som var på gång och vad som hände.
Vi såg att det snabbt kom två nya lagar och vi kände att nu händer något positivt. Under mellandagarna ringer Göran Rosengren (Tidningen Proffs) och kollar om vi ska fortsätta, och så blev det. Vi fortsatte att piska på via Facebook om HSS.
Många hängde kvar, några valde att lämna, men gruppen av medlemmar växte och vi blev starkare. En inbjudan till EU parlamentet tillsammans med andra kämpar inom branschen kom från Peter Nalle Lundgren (SD). Vi tog kontakt med Jens Nilsson (S) och fick ett kortare möte även med honom.
I Bryssel fanns även en organisation från Italien, som visade sig ha snudd på lika agenda som HSS hade arbetat fram. Sedan dess har vi haft kontakt med Sergio och hans organisation.
När så Transportstyrelsen gjorde en ny tolkning av cabotageförordningen blev vi fundersamma. Hur kunde man göra en sådan tolkning som inte stämde överens med förordningens innehåll i våra ögon? Vi ifrågasatte tolkningen och det skulle visa sig att den inte var överensstämmande med hur förordningen var skriven. Att vårt jobb fick fram en återgång till det ursprungliga säger vi inte, men vi var med och ifrågasatte tidigt.
Transportstyrelsen fick ett antal uppdrag av regeringen gällande bl.a. Kör och vilotider samt ett kraftigare beställaransvar. Att vi skulle bli inbjudna till att vara med som rådgivande instans var inget vi trodde, men ett möte bland montrarna på Elmia 2016 med Michael Kyller ledde till en inbjudan där vi suttit med vid några tillfällen och diskuterat de här frågorna.
I skrivande stund har regeringen inte tagit beslut i ämnet. Vi väntar på att se hur beställaransvarsfrågan håller när en ny lag eventuellt antagits och används fullt ut.
På senare tid har vi blivit ifrågasatta huruvida vi är en organisation eller inte. Vi har kollat upp huruvida vi kvalificerar in oss som det – och ja – vi är en organisation, dock inte en registrerad sådan. För i så fall skulle vi tvingats till ett helt annat upplägg med HSS och ha en ekonomisk del.
Med en sådan del följer även en redovisningsplikt över ekonomi, samt att en annan lagstiftning gäller. Vi har valt att inte ta betalt för ett medlemskap så att alla ska ha möjlighet att stötta HSS. Och det innebär att vi inte behöver tillämpa den andra lagstiftningen för föreningar. Rätt eller fel är upp till betraktaren, men vi tycker det känns bäst så och fortsätter på helt ideell basis.
Nu går vi mot ett valår där vi kommer söka kontakt för våra frågor hos politiker. Vart det kommer leda kan nog ingen säga i förväg men vi kommer inte ge upp.
EU-parlamentet har fullt upp med vägpaketet som ska revideras under 2017-2018 innan det slutredovisas. Även där kommer vi att försöka vara med och ge våra förslag till det som blir det slutliga vägpaketet.
Det finns saker som behöver göras om transportnäringen ska må så bra som möjligt. Vi och andra organisationer kämpar på olika sätt med det under en gemensam nämnare, vi vill alla näringens bästa och tillsammans kan vi visa styrka.
Alla som kämpar och arbetar för en bättre framtid gör något bra, oavsett vilka man anser gör bästa jobbet och stödjer. Det är upp till var och en. Ingen gör fel när det gäller en bättre framtid.
Här stannar Sverige.