När jag nu skriver 2018 års första PROFFS-krönika ska jag testa mina läsare vad gäller bedömningen av ett brott mot ett barn. Senare i krönikan kommer facit i form av redogörelse för Högsta domstolens (HD) bedömning. Kolla gärna om den stämmer överens med din egen.
Först några enkla fakta i målet.
Saken gäller fysisk bestraffning av en åttaårig flicka genom en tillrättavisning för att hon bråkade med sin lillebror. Flickan tilldelades då i den gemensamma bostaden ett enstaka slag över benen med ett skärp och slaget orsakade kortvarig och lindrig smärta.
I 6 kap. 1 § föräldrabalken föreskrivs att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Längre tillbaka i tiden godkändes också i Sverige i många fall aga mot barn och även fysisk bestraffning i skolan. Under min egen skoltid fick jag känna av den obehagliga och många gånger kränkande och helt orättvisa skolagan.
Nu vet vi – och inte minst lagstiftaren – bättre. Alla former av fysiska bestraffningar är förbjudna varhelst de förekommer. Det är bra. Men den rättsliga bedömningen av en bestraffning kan likväl göras olika även i fall då det bevismässig har klarlagts vad som hänt och varför det inträffat.
Och det är här du som läsare kommer in i bilden innan du går vidare i texten i min krönika. Hur skulle du döma i fallet mot bakgrund av ovanstående korta redogörelse? Vad är ett rimligt straff, tycker du? Och när du bestämt dig läser du bara vidare för att kontrollera om din uppfattning är överensstämmande med HDs.
För säkerhets skull får jag framhålla att det är helt OK och på inget sätt straffbart eller ens klandervärt att tycka annorlunda än HD. Det har för övrigt både tingsrätten och hovrätten gjort i det aktuella fallet.
Nå, hur blev då den slutliga domen i HD?
Först ska jag nämna att vi har olika grader av misshandel i brottsbalkens 3 kapitel. Såvitt är av intresse i målet står valet mellan misshandel av normalgraden, där fängelse i högst två år kan utdömas och misshandel som bedöms som ringa, där straffet kan bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Jag ska tillägga att för ringa fall av misshandel blir påföljden normalt dagsböter.
HD kom – efter olika överväganden i domskälen – fram till att den aktuella gärningen skulle bedömas som ett ringa fall av misshandel, vilket också hovrätten gjort. Men HD bestämde ett väsentligt högre antal dagsböter än i hovrätten. 100 dagsböter i stället för 60. Tingsrätten var strängast i sin dom. Där bedömdes gärningen som normalgraden av misshandel och påföljden blev där villkorlig dom i förening med dagsböter.
Hur väl rimmade din egen bedömning som läsare med domstolarnas?
Ringa misshandel är fall där misshandel är av tämligen bagatellartat slag som till exempel ett slag med öppen hand i ansiktet, en örfil som leder till övergående smärta.
I målet har försvårande omständigheter tillkommit som att misshandeln utövats med ett skärp i det egna hemmet och av en förälder som barnet ska förväntas kunna ha särskild tillit till.
Det märks att HD har beaktat dessa omständigheter när antalet dagsböter bestämts till etthundra, även om rubriceringen enligt HD:s uppfattning ligger kvar på ringa misshandelsnivå, precis som hovrätten kommit fram till. HD visar att det inte är mycket som skulle behövas ytterligare för att man i stället bedömt gärningen som brott av normalgraden.
Du som läsare har ju ett berättigat intresse av att veta hur jag som krönikör ser på fallet. Då kan jag säga att jag närmast delar tingsrättens bedömning. En villkorlig dom jämte böter för brott av normalgraden tycker jag känns riktigast i sammanhanget. Och då är det just att ett skärp använts och att våldet utövats av en vårdnadshavare i barnets eget hem där det borde ha anledning känna särskild trygghet som inverkar på mitt ställningstagande.
Men det är ju HD som dömer och inte jag. Eller du som läsare. Men vi har ju rätt att uttrycka vår uppriktiga mening. I ett yttrandefritt samhälle.