Inte bara diskussion förresten. Ilska och frustration har också förekommit. Även på högsta politiska nivån. När avtalade vaccinleveranser uteblir och prestige därtill kommer in i bilden höjs tonläget gärna.

När livet står på spel och antalet vaccindoser är begränsade kryper därtill lätt egoism fram. Det har tydligen varit möjligt att skapa egen förtur vid sidan av Folkhälsomyndighetens rekommendationer här i landet i en del fall.

Även vikten av nämnda myndighets liksom MSB:s ständigt för oss alla förkunnade normer om hur vi måste hålla ut och kämpa genom att fortsätta följa alla restriktioner har fått sig en törn när myndighetsföreträdare själva visat sig inte riktigt leva som de lärt oss andra.

Vi kanske går under benämningen ”vanliga människor som förväntas till punkt och pricka följa vad myndigheterna bestämmer”?

Kanske blir vi lättare till mods, mindre ängsliga och mindre egoistiska när vi väl fått i oss två vaccinsprutor? Och förhoppningsvis kan fira midsommar åtminstone i närheten av hur det brukar gå till. Men det återstår att se.

Pandemin har verkligen ställt till det och förändrat livsbetingelserna för oss alla. Värst av allt är det naturligtvis för den onda, bråda död som så många drabbats av och som föranlett ett oändligt lidande för anhöriga som kanske inte ens fått möjlighet att ta farväl på ett mänskligt sätt.

Nu till något helt annat. Det rör miljön och ett ämne som ju dessutom är temat i det nu aktuella numret av Proffs (2021-02).

När det gäller tunga transporter är det inte bara nya stambanor och hastighetståg med möjlighet att – inte minst för miljöns skull – föra över fler transporter till järnväg som diskuteras.

Eldrivna lastbilar kan som bekant få sin försörjning av el från kraftöverföring mellan fordon och vägbanan på vissa huvudvägar med laddningsmöjlighet också under färd. Då skulle lastbilens batteri kunna väga mindre samtidigt som stopp längs vägen för laddning skulle kunna undvikas eller i alla fall inte så ofta behöva aktualiseras.

Det finns även betydande forskning om vätgasdrivning av lastbilar. Många anser en sådan satsning vara bättre. För egen del tror jag att konkurrerande utvecklingsalternativ är av godo och att de båda nu nämnda kan driva utvecklingen positivt framåt.

Eftersom en total eller omfattande övergång till järnvägstransporter från landsväg bedöms vara orealistisk känns tankegångarna om inte alltför avlägsna, modernare och bättre miljöanpassade lastbilstransporter hoppfulla. Vi vet ju alla att mycket behöver göras för att minska utsläppen.

Låt oss avslutningsvis hoppas att mänskligheten gemensamt lyckas vinna kampen mot covidpandemin. Det är ju en förutsättning för att kampen för en bättre miljö ska kunna fullföljas.

Sven-Erik Alhem