Har ni hört om badhuseffekten?

Det finns saker som upprör och engagerar oss människor i olika grad. Hur vi reagerar, och hur starkt, är självklart individuellt och man kan inte i förväg sia om hur exempelvis en tidningsartikel ska tas emot av en grupp läsare.

När man som journalist har gjort ett redaktionellt arbete om till exempel en underbetald ?traileråkare? förväntar man sig att läsaren ska reagera med ilska och börja kraftsamla mot missförhållandet. Icke. Istället sätter man sig ned och skriver till redaktionen och förklarar att åkaren ifråga är en tönt och inte har rent mjöl i påsen.

Kallbadhus engagerar

Det må så vara att åkaren i artikeln kanske inte är helt uppskattad hos sina kollegor och konkurrenter. Men är det verkligen så att alla som gnäller över dåliga ersättningar är töntar? Det har jag väldigt svårt att tro.
Den sydsvenska kvällstidningen Kvällsposten har under flera veckor publicerat artiklar som går ut på att rädda ett kallbadhus i Malmö. Dessa texter har orsakat läsarstormar av sällan skådat slag och hos allmänheten råder nära nog upprorsstämning. Allt för ett illa underhållet badhus skull.
Inom ?vår bransch?, alltså lastbilsbranschen, kan man konstatera att badhuseffekten inte existerar. Här drar alla åt olika håll och alla vet bättre än sina kollegor. Vad beror detta på? Kan det dessutom vara så enkelt att myndigheterna drar nytta av den oenighet som råder? Det är nog ganska sannolikt.

Cabotagefrågan

Olaglig cabotagetrafik är en annan ?het potatis? som engagerar. Åtminstone runt fikaborden. Det finns dock en skara åkare och chaufförer som kämpar hårt för att stävja nämnda olaglighet men var finns supporten och handlingskraften?
Jag tänker inte orda mer om detta just nu istället hänvisar jag till överåklagare Sven-Erik Alhems krönika i detta nummer.

Större skatteintäkt

Nästa stora nöt att knäcka blir kanske den svenska definitionen av begreppet ?körtid? i samband med kör- och vilotidsreglerna? Varje människa med en smula sunt förnuft kan snabbt räkna ut att åkerierna förlorar massor med pengar på den svenska körtidsdefinitionen. Vägverket måste ta sitt ansvar. Här kan man knappast bygga sitt beslut på trafiksäkerhetstänket och nollvisionen. Än mindre på att miljön skulle lida skada. För det är precis tvärtom. Kan en och samma bil utföra fler transporter på samma tid så vinner miljön självklart på det. Dessutom genererar varje bil fler skattekronor och detta bör ju i sanning tilltala dem som på alla tänkbara sätt försöker mjölka åkerinäringen på ekonomiska medel.
Borde inte den här frågan rimligtvis rendera i en badhuseffekt?