En sådan reporter hade jag sparkat ut från tidningen

Nu ligger jag i hängmattan. Äntligen! Nu har jag tid över till att filosofera över året som har gått. Till exempel tänker jag på hur fordonsutvecklingen framskrider. Bara under de senaste tolv månaderna har det ju hänt massor!

Tekniska lösningar som våra duktiga lastbilsproducenter hittat på, har bland annat lett till stora bränslebesparingar. Den ena ”procenten” diesel efter den andra sparas in. Nya mjukvaror till växellådor sparar fem procent, kompressorer som frikopplas då de inte behövs sparar en procent – och så vidare. Till dessa komponenter lägger vi sedan däck, aerodynamik, ”smarta” farthållare och förarutbildningar i sparsam körning. 5+1+15+10+20+10? Oj så många procent det blir tillsammans! Snart kan man ju skippa bränsletanken på lastbilen – och spara ännu mer diesel!
Inom kort borde ju lastbilarna vara nere på ”nollförbrukning”. Några ”procent” till så?

Okänslig reporter

Jag tänker också på hur jobbigt många åkerier har det nu för tiden. Samtalen med uppgivna, ibland desperata, åkare och chaufförer som inte längre ser en framtid i det de sysslar med.
Jag skänker en sorgens tanke till Bosse, chauffören som kört lastbil i många år och som vid 60 års ålder, av hittills okänd anledning, rammade en bropelare på E6 vid Kvibille och avled. Och – jag tänker på hans nära och kära. På hans dotter som direkt efter olyckan fick svara på (minst) en idiotisk Kvällsposten-reporters minst lika idiotiska fråga: ”Hur känns det?”.
Snacka om brist på empati. Den kvinnliga reportern kunde likväl ha ringt sin egen dotter och frågat hur det hade känts om mamma körde ihjäl sig. Sjukligt! Hade någon av mina reportrar jobbat på det viset, hade de varit arbetslösa inom två minuter.
Vad som däremot inte är lika intressant för kvällspressen, är hur åkeribranschen mår. Hur kriminaliteten frodas och hur vi ska komma tillrätta med den snedvridna konkurrensen och det enorma ”läckaget” av skattepengar.

Prinsessan i bussfilen

På tal om att inte hålla sig inom lagens ramar. Prinsessan Madde var ju ute och körde buss med sin personbil. Sådant kan man göra om man har blått blod, utan att det kostar något.
När polisen knackar på med bötesblocket i högsta hugg, behöver man som prinsessa bara ”delegera” till någon i hovets stab att ta hand om det hela och komma med någon dum bortförklaring.
Det är väl märkligt? Att en av de få människor i Sverige som inte behöver jobba för sin överlevnad – och vars enda uppgift vid det aktuella tillfället var att öva sig på att säga ”ja” inför sitt förestående bröllop – också är den som kostnadsfritt tillåts bryta mot varenda trafikregel som finns.
Men om du som kör lastbil skulle behöva köra några minuter för länge, för att hinna hem till din familj en fredag, då jäklar ska fan ta dig!
Vadå ”likhet inför lagen”?
Nu måste jag sluta att skriva, jag känner nämligen att pulsen ökar. Och det är dessutom dags att starta grillen. Jag hoppas verkligen att även du, som servat oss konsumenter med allt vi behöver, får en riktigt skön sommar med åtminstone några veckors ledighet.
Om inte – tack för att du håller Sverige rullande!

Om artikeln

Publicerad: 2013-07-19 06:00
Kategori: Ledare
Taggar: Bränslebesparing Diesel Teknik