Med tanke på att det främsta skälet till trängselskatten stavas miljö, förvånar det mig att man skickar fakturor på sådana löjligt låga belopp. Någonstans har pappret tillverkats, delvis av träd som har transporterats från en skog, där någon i sin tur har jobbat för att fälla och processa trädet i fråga. Därefter en energikrävande process i ett pappersbruk, vidare transport till ett tryckeri där en printer jobbar för högtryck med att skriva ut fakturorna. Datorer har förmedlat kamerabilden från stolpen vid motorvägen i Göteborg, klurat ut mitt registreringsnummer, identifierat fordonet som mitt samt genererat ett gäng ettor och nollor som sedan skickats till tryckeriet där fakturan skrivits ut, kuverterats och lastats i en postbur.
Därefter kommer en lastbil och hämtar min faktura, transporterar den till en postterminal som sedan skickar den vidare till andra terminaler – och till sist lastas min faktura in i lantbrevbärarens bil för att slutligen hamna i min postlåda.
Allt detta jobb – och all denna energi – för att ”skinna mig” på åtta spänn!
Istället borde fakturabeloppet kunna ackumuleras och skjutas fram till nästa period – och nästa igen om det inte blev större. Och om jag till exempel under ett års tid valde att inte ”trängas” med Kal, Glenn och Osborn igen, hade Transportstyrelsen kunnat ha den miljömässiga godheten att helt enkelt bjuda mig på förbifarten på den Europaväg som jag och alla andra svenskar trots allt har finansierat (minst) en gång innan.
Uppenbart går det att bjuda folk på avgiften. Utländska fordon slipper ju att betala. Och jag slipper också – i juli och på helger. Systemet är alltså högst kapabelt att ”sålla”.
Men – jag är ju svensk – och svenskar ska betala! Däri ligger förklaringen. För ”miljöskälet” ekar ju ganska ihåligt, eller hur?
Ris och ros
Min förra ledare ledde till reaktioner från er läsare. En handfull som inte riktigt köpte mitt resonemang om ”Facebook-kulturen” har ringt och mailat. Men det har varit idel konstruktiva och sakliga dialoger och det känns som att vi förstår varandra. Alla har rätt till sin egen uppfattning. Det är sättet att uttrycka sig på som jag ville sätta fingret på. Och på ”tajmingen” inför den demonstration som hölls i Göteborg för en tid sedan. Att uppmana sina vänner att inte ställa upp på demonstrationen tillförde inget positivt till branschen. Ingen (faktiskt) har sagt emot mig på den punkten. Jag har även lärt mig att det finns djupt rotade orsaker att inte ställa upp sig bakom ”röda fanor” under en demonstration. Det bör alla som tänker anordna liknande arrangemang i framtiden ta till sig. Allt för att driva branschens frågor framåt. Politik hör absolut hemma i debatten – konstruktiv politik, alltså. Däremot inte politisk reklam och pajkastning. I det fallet gör man sig bara till åtlöje som politiker.
Pionjärerna
Slutligen vill jag ge en stor eloge till alla som enträget jobbar med branschens problem. Kampen mot åkerier som kör olagligt och/eller parkerar tokigt, smutsar ner, stjäl diesel, däck och så vidare är viktig. Men jag vill att vi också skänker dem som startade denna kamp på förarnivå en tacksamhetens tanke. NTY stod till exempel tidigt på barrikaderna med frågan, som sedan dess blivit allt mer uppmärksammad. Glöm inte det, kära vänner.
Tänk också på att ensam inte alls är stark, det är bara skitsnack från någon hobbyfilosof med taskig verklighetsuppfattning!