Det är så klart lätt att finna ekonomiska anledningar till varför man ofta möter chaufförer från låglöneländer i dessa sammanhang. Och att de sitter bakom ratten för att någon annan vill tjäna pengar är naturligtvis säkert en av anledningarna till oredan i branschen.
Men är det hela sanningen?
Jag har svårt att tro att till exempel Scania, som figurerat i en av våra webbartiklar på senare tid, i ren spariver har tvingat fram situationen där en makedonsk förare ertappades med att köra olaga cabotagetrafik. På flaket hade han ett komplett lass vevaxlar till fabriken i Södertälje. Men han saknade dokumentation som kunde ha bevisat att han körde en fullt laglig transport.
Nu var det antagligen inte så att han utförde transporten inom lagens ramar. Bristerna var allt för många för att ens komma nära en laglig transport. Men att föraren inte förstod vad som var fel, det förvånar mig.
Inte heller kände chauffören till vad förartillstånd var. Fast det visste å andra sidan inte hans arbetsgivare heller. Ett bulgariskt åkeri som fått körningen från en tysk speditör – som hade fått körningen av en österrikisk speditör – som hade fått körningen av… Och så vidare…
Chaufförens förklaring var att han hade fått körningen ”av en kompis från Makedonien”.
Två dagar före nyss nämnda ”incident”, berättade vi om en annan olaglig transport. Även i det fallet handlade det bland annat om att de makedonska förarna saknade tillstånd att arbeta i EU. Just det, förarna – i plural. För det handlade om dubbelbemanning i den lastbilen.
Att det saknas förartillstånd är illa nog. Men att kunskapen är så dålig att man oftast inte vet vad det är för tillstånd som polisen talar om – det är riktigt illa. Min teori, att det handlar om okunskap, stärks av det faktum att man gör sig besväret – och ”investeringen” – att skicka två förare i en lastbil för att utföra en transport.
I min värld är det så, att den allra vanligaste anledningen till att bemanna ett fordon med två förare, är för att transporten ska kunna köras längre sträckor men ändå hålla sig inom lagens ramar.
Men varför är man så noggrann med att följa kör- och vilotidsreglerna när man uppenbart struntar i om förarna överhuvudtaget ens får lov att köra en enda meter i EU?
Okunskap, så klart!
De allra flesta i branschen efterlyser ett utökat beställaransvar. Kanske speditörerna inte hade behövt sitta och vänta på någon lagskärpning utan att de istället, tillsammans, utformade ett slags informationsfolder som förklarar vilka regler som gäller i de fall där polisens ingripanden är som flest? Men självklart krävs det i så fall att man måste gå från ord till handling med alla sina skönmålande ”Code of conduct”-dokument.
Frågan är om den viljan finns. För det kan ju som sagt mycket väl handla om att med social dumpning tjäna så mycket pengar som möjligt.
Kanske är förklaringen också precis så enkel..?