Mina semesterveckor har varit sköna, men föga varma och soliga.
Nog gnällt om detta. Vi kan ju åtminstone vara överens om att det har varit andra saker som hållit värmen uppe den här sommaren. Ord som ?IT-skandal? och ?Transportstyrelsen?, till exempel.
Att benämna det som skett inom Transportstyrelsen som skandal är ingen överdrift.
Myndighetens dåvarande chef, generaldirektör Maria Ågren, såg i ett slag till att dela med sig av våra allra viktigaste uppgifter till utlandet. Dina och mina personnummer, till exempel.
Samtidigt som banker och försäkringsbolag med förmanande ord talar om för dig att aldrig säga ditt personnummer högt när du exempelvis handlar i en butik där du är ”bonusmedlem”, har Transportstyrelsen blåögt och högljutt gjort precis tvärtom. Detta i en tid då ID-kapningar är högst ”inne” i kriminella kretsar.
Konsekvensen för myndighetens dåvarande generaldirektör blev nog ganska överkomlig för vederbörande. Hon fick betala en ren struntsumma, 70 000 kronor, för sitt ”lilla missöde”. Men du som vid några tillfällen har glömt att ange start- och/eller slutland på färdskrivaren och som kanske dristat dig till att köra lite för länge för att komma hem till familjen på fredagen, har sett till så att Ågrens myndighet har kunnat utfärda sanktionsavgifter på upp till 200 000 kronor.
Maria Ågren fick sparken redan i januari i år. Trots att hon trodde att det var okej att göra avsteg från lagstiftningen. Ett uttalande hon gjort och som får många i vägtransportbranschen, av förklarliga skäl, att känna en dålig smak i munnen.
När hon för sista gången stängt dörren till sitt kontor på Transportstyrelsen, kliver hon med bibehållen lön (115 200 kronor) in i Regeringskansliet. Den tjänsten fick hon förvisso lämna den 20 juli, 14 dagar efter att media avslöjat den egentliga anledningen till varför hon fick lämna sin post på Transportstyrelsen.
Vad som sker bakom myndighetsdörrarna ”en vanlig dag på jobbet” kan man så klart bara fantisera om. Men att trovärdigheten för Transportstyrelsen (i det här fallet) har fått sig en rejäl lusing är väl inte helt otänkbart.
KU-anmälningarna har nu haglat i flera veckor och i skrivande stund har statsministern nyss deklarerat att inrikesminister Anders Ygeman och infrastrukturminister Anna Johansson har fått lämna sina poster. Men när vi nu alla tittar på en regering med brallorna vid knävecken kanske det även hade varit på sin plats att riva ner Transportstyrelsen till dess minsta beståndsdel, för att därefter bygga upp den igen? För det finns kanske fler lik i myndighetens garderob?
Kalla mig gärna för konspiratorisk, men det var inte jag som började. Vi har all anledning att tvivla både på politiker och tjänstemän idag. Statsministern själv har ju kallat det som skett på Transportstyrelsen för ett ”haveri”. Och ordet ”haveri” i kombination med ”Transportstyrelsen” är knappast något nytt. Det har många åkeriägare och branschföreträdare sagt i flera år.
Forskning har visat att det funkar alldeles utmärkt för politiker att lyssna på fotfolket. Kanske är det dags att rycka ut hörselpropparna ur öronen nu. Stefan Löfven & Co..?