Jag står på en av polisens kontrollplatser och kliar mig i håret. Vad är det som har blivit bättre?
Debattartikeln kunde ha varit ett direkt citat från alla de hundratals tal som vi har hört ministern hålla genom åren. Den beskriver att Socialdemokraterna införde möjlighet att klampa lastbilar vid misstanke om brott. Och det stämmer givetvis. Sedan kan man ju ha åsikter om hur länge klampen ska kunna sitta kvar.
Det sistnämnda handlar i grunden om juridik. Att effekterna av klampningen måste stå i proportion till brottet ifråga. Och om polisen och Transportstyrelsen ska kunna besluta om klampning utan bortre tidsgräns utan stöd av ett åklagarbeslut.
Där har man enligt min mening ytterligare jobb att göra i regeringen.
Sedan kommer Eneroth in på det berömda ”skärpta beställaransvaret” och på de ”100 cabotagemiljonerna”. Igen.
Vän av ordning vet mycket väl att inte ett enda ärende gällande beställaransvar (efter skärpningen) har lett till fällande dom. Ministern är sannolikt helt införstådd om varför så är fallet. Däremot fortsätter han envist att basunera ut åtgärden som framgångsrik.
Det bör ju rimligtvis inte saknas ärenden att pröva beställaransvaret mot. För som han själv skriver i sin debattartikel, har antalet ”ärendekontroller för otillåtna utländska transporter” ökat med 430 procent från 2016. Vidare förklarar han att ”på bara ett år har de kontrollerna på väg ökat med 2 000 till antalet”.
Så som jag tolkar texten ska denna ökning tillskrivas de hundra miljonerna. Trots att ingen riktigt vet vart pengarna har tagit vägen!
Nu vill regeringen skjuta till ytterligare 100 miljoner nästa år, ”för skärpta kontroller av yrkestrafiken”. Det återstår att se om regleringsbrevet den här gången i så fall kommer att beskriva syftet med pengarna så att ingen inom polisorganisationen kan missförstå det hela.
Förslaget att utländska förare som utför kombitransporter i Sverige ska omfattas av svenska löner och villkor är bra. Frågan är bara vem som ska kontrollera att så också sker.
Förslaget att höja sanktionsavgifterna med 50 procent är också bra. En relevant fundering i det sammanhanget är dock om 36 timmars klampning är tillräckligt för att öka betalningsviljan hos de utländska åkerierna eller om fler kommer att smita iväg utan att betala när klampen låsts upp?
Eneroths partikollega i Bryssel, EU-parlamentarikern Johan Danielsson har gjort ett oerhört bra jobb. Liksom Sverigedemokraternas Peter Lundgren allt sedan 2014.
Att det i parlamentet för sju år sedan inte talades särskilt högljutt om cabotage är ingen nyhet. Sedan Lundgren tillträdde, kom cabotaget ganska omgående upp på agendan – och med god hjälp av S&D-gruppen (inte minst tack vare den tyske socialdemokraten Ismail Ertug) har vi från västra sidan av EU kunnat se stora förändringar till det bättre.
För en tid sedan spelade vi in ett poddavsnitt med Johan Danielsson och Peter Lundgren. Dessa båda tycks ha samma syn på de branschspefika problemen och tonen de båda emellan är mycket god.
För att vara helt uppriktiga och sanningsenliga så har SD varit starkt drivande i branschfrågorna både i EU och nationellt. S har en uttalad vilja att förbättra villkoren för svensk åkerinäring.
Så varför inte göra i Sverige som i parlamentet? Börja prata med varandra och dra ”lasset” åt samma håll. Jag tror mer på det än att med ”verbala tics” försöka övertyga folk om hur duktig och ambitiös man är som politiker. Vi behöver inte fler vackra ord – vi behöver handling…