Ett extra stort tack vill jag rikta till er alla som under året har valt att prenumerera på Proffs – inte minst till er (väldigt många) som tecknade en prenumeration på Elmia! Ni har alla uppenbarligen förstått värdet av en levande och granskande fackpress.
Allt sedan vi på Proffs införde betalvägg på delar av vårt innehåll så har vi fått på käften för att ”vara giriga”. Men personligen har jag svårt för att acceptera åsikter från människor som inte begriper att det kostar pengar att producera, oavsett vad det handlar om. Och just därför bryr jag mig inte särskilt mycket om den typen av ”tyckanden”.
Det här numret handlar till största delen om ”Elmia Lastbil” och på följande sidor bjuder vi på ett axplock av det som mötte oss under de fyra mässdagarna i Jönköping.
Jag och mina kollegor önskar dig en stunds trevlig läsning!
Om jag ska summera mina egna, personliga intryck så handlade mässan till stor del inte helt otippat om miljö. Om alternativa drivmedel och kraftkällor, med andra ord. Många utställare ville lyfta ”hållbarhet” – oavsett om det handlade om själva lastbilen eller om påbyggnader och system som kan hjälpa åkerierna att hålla en högre miljöprofil. Världen är i behov av sådana företag och innovatörer, det behöver vi knappast orda mer om.
För egen del uppskattade jag särskilt alla mina möten med branschens företrädare – politiker, myndigheter, organisationer, fordonstillverkare, påbyggare och underleverantörer av alla de slag. Men jag värdesätter även kontakterna med mina kollegor från andra branschtidningar samt – mest av allt – Proffsläsarna. Ni, tillsammans med våra annonsörer, utgör så klart den allra viktigaste grundbulten i vår verksamhet.
Det som jag personligen anser var det allra bästa med mässan var mina möten med politiker från olika ”läger” och ”färger”. Störst avtryck gjorde samtalet med infrastrukturministern, Andreas Carlson (KD), som kom till vår monter innan han skulle hålla sitt invigningstal. Andreas är väl insatt i branschens problem och han har ett uttalat mål att göra vad han kan för att sätta krokben för de oseriösa som hittills har kunnat härja fritt och därmed har haft ”grönt kort” vad gäller att slå fötterna av de seriösa företagen i vägtransportbranschen.
Men nu har dessa antagonister sannolikt lekt färdigt med rättsväsendet. Åtminstone har de stött på rejält motstånd här i Sverige.
Även om den förra regeringen ville skärpa reglerna för beställaransvaret samt straffen för de företag som döms för brott mot detsamma – så har det inte hänt ett smack. Eller som jag sade till den förre infrastrukturministern (Tomas Eneroth, S) efter hans invigningstal på Elmia Lastbil 2022; ”Du kan ju föreslå dödsstraff på brott mot beställaransvaret så länge du inte satsar på att utbilda rättsväsendet i övrigt. Alternativet är ju att helt enkelt slopa lagen.”.
Trafikpolisen kan rapportera hur många brott som helst mot beställaransvaret, men om åklagarna inte fattar vad det handlar om så slutar det endast med en kostnad som vi skattebetalare får finansiera.
Den sittande regeringen ska inte skratta åt nyss nämnda rader då de inte heller har gjort några kända insatser för att göra livet svårare för beställarna – så problemet med oseriösa beställare har därför ingen partifärg. Jag förstår Eneroths ambitioner – han är uppriktigt seriös vad gäller transportbranschens bästa, så som jag uppfattar honom.
Min fundering är – vilket namn ska jag skriva i mina memoarer som berättar för eftervärlden vem det var som räddade den svenska transportbranschen?