Ingen på Bazar i Sollefteå AB kände till att bakgavellyften på företagets skåpbil måste genomgå särskild besiktning. Okunskapen friar dock inte från ansvar anser Ångermanlands tingsrätt och dömer Bazar att betala 5 000 kronor i företagsbot för brott mot arbetsmiljölagen.
På tok för lite ansåg åklagaren och överklagade, men hovrätten tar inte upp domen till prövning.
Bazar i Sollefteå AB bedriver partihandel med livsmedel och använder en VW Crafter skåpbil till att leverera varor till restauranger, pizzerior och gatukök. Bilen, som är försedd med en bakgavellyft, införskaffades i februari 2007.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar, AFS 2003:6, ska återkommande besiktning av bakgavellyften ske med 24 månaders intervall. Senast under andra månaden efter att det gått 24 månader sedan lyften togs i bruk ska besiktning ske.
Bazars bakgavellyft skulle alltså ha genomgått återkommande besiktning senast under april 2009 men besiktning gjordes först 20 september, efter påpekande från Arbetsmiljöverket.
Bestämmelsen om återkommande besiktning är direkt straffsanktionerad och verket gjorde därför en anmälan till åklagare. Anmälan ledde till att kammaråklagare Stig Andersson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund väckte talan om företagsbot. Han yrkade att Bazar i Sollefteå AB skulle betala 20 000 kronor i företagsbot.
Bazar motsatte sig yrkandet och hävdade att ingen på företaget gjort sig skyldig till brott mot arbetsmiljölagen, och att beloppet under alla förhållanden var för högt.
Inför Ångermanlands tingsrätt förklarade Bazars vd att han och övriga inom företaget utgått från att hela bilen, inklusive bakgavellyften, blivit besiktad när bilen besiktats. Och varken bilbesiktningen eller bilverkstaden som regelbundet servade bilen hade sagt något om att bakgavellyften måste genomgå en särskild besiktning. Därför kände han inte till detta.
Ångermanlands tingsrätt konstaterar att ”ett företag som bedriver näringsverksamhet måste sätta sig in i de regler som gäller för den verksamhet som företaget bedriver”. Bazar skulle alltså ha tagit reda på vad som gällde för användandet av bakgavellyftar.
Det hade nu inte Bazar gjort. Som en följd av detta hade man heller inte sett till att bakgavellyften genomgått återkommande besiktning, och brutit mot arbetsmiljölagen.
Bazar får dock medhåll i fråga om företagsbotens storlek.
Tingsrätten konstaterar att företaget besiktigade lyften direkt efter Arbetsmiljöverkets påpekande. Brottsligheten har inte inneburit någon skada och faran får anses ha varit mycket liten. Omfattningen av brottsligheten har också varit liten. Sammantaget anser därför tingsrätten att företagsboten kan stanna vid lägsta möjliga belopp, nämligen 5 000 kronor.
Beloppet avviker kraftigt från vad som är normalt för användande av obesiktigad bakgavellyft.
Åklagaren överklagade därför direkt domen till Hovrätten för nedre Norrland, och begärde att företagsboten skulle höjas till 20 000 kronor.
”Tingsrätten har i sin dom bedömt straffvärdet av gärningen felaktigt” påpekade han. Men hovrätten anser nu att det inte finns skäl att bevilja prövningstillstånd, och därmed står tingsrättens dom fast.
Fotnot
TYA har tagit fram en ”Besiktningsguide för transportbranschen” som ger vägledning om vilken utrustning som ska besiktigas, när besiktningen ska utföras och hur resultatet ska tolkas.