I den pågående granskningen har Skatteverket inriktat sig på chaufförer som arbetat mer än ett år i Sverige.
De allra flesta granskade chaufförerna är från Polen. De är vad Skatteverket kallar falska näringsidkare. De har haft uppdrag som pågått mer än ett år, de har inte kunnat välja uppdrag, de har inte gjort några egna upphandlingar och de har tagit en begränsad affärsrisk skriver Göteborgs-Posten.

Chaufförerna har haft anställningsliknande förhållanden och inte varit i närheten av rollen som enskilda näringsidkare. De ska betraktas som anställda och ersättningen ska ses som inkomst och beskattas som inkomst av tjänst i Sverige, även om de redan betalat skatt i hemlandet.

Som en följd av att chaufförernas ersättning ska beskattas som inkomst av tjänst ska också åkerierna de kört för betala arbetsgivaravgifter. Skattekraven mot de fyra granskade västsvenska åkerierna, de 372 utländska chaufförerna och ett lettiskt bemanningsföretag uppgår, inledningsvis, till drygt 50 miljoner kronor.

Inger Herding är samordnare på Skatteverket i Göteborg i den pågående skattekontrollen. Hon ser ingen minskning beträffande inslaget av utländska chaufförer och förekomsten av skattefusk.
– Nej, tvärtom. Det ökar, säger hon till Göteborgs-Posten.

Herdin menar att branschen ruttnar när alla pressar priserna maximalt och det i slutänden inte finns pengar kvar för att betala skatter och avgifter.
– Det är lätt för speditörerna att som köper frakter av åkerierna att pressa kostnaderna när man ser att ingen betalar skatt och arbetsgivaravgifter. Alla har pressat priserna så till slut finns inga pengar att betala arbetsgivaravgifter med.

Skatteverket kan, av sekretesskäl, inte säga vilka västsvenska åkerier som ingår i granskningen, men Inger Herding konstaterar att det är inte de minsta åkerierna utan stora åkerier med pyttesmå egna lönekostnader.