Den 17 mars 2015 stoppades en Van Dieren-trailer med bulgarisk dragbil, vid Olskroksmotet utanför Göteborg. Trailern var lastad hos Hutchinson i Tyskland med gods till Volvo i Torslanda och skulle passera via DHL på Hamneviksvägen i Göteborg, men första anhalten blev istället poliskontrollen.

När polisen beslutade om sanktionsavgift för olaga cabotagetrafik, 40 000 kronor, protesterade Van Dieren. De hävdade att trailern kommit in med tåg till Nässjö, men några bevis för det, kunde inte uppvisas vid kontrolltillfället.
Den 19 mars betalade Van Dieren in förskottet.

En annan sak som förbryllade, var att den dragbil som stoppades med trailern inte var densamma som stod angiven på fraktsedeln.

Proffs ringer till Van Dieren i Holland för att få svar, men det är inte helt enkelt att nå rätt person. Redan i växeln verkar viljan, eller kunnandet att ta hand om media, saknas. Inte heller finns det någon språkförbistring att ”skylla” på och att alla inblandade förstår vad det handlar om, en intervju, är otvetydigt.

– Under första samtalet, kopplas jag runt till flera olika personer och sedan tillbaka till växeln igen, säger Heidi Bodensjö som arbetat med artikeln. Men, när jag då tydligt talar om att, om de nu inte vet vem de ska koppla mig till, är det dags att koppla mig till företagets vd, men då ”klickar” kvinnan i telefonen bort samtalet.
Och så börjar vi om från början.

Långt om länge får Proffs till sist tala med en kvinna som skriver ner telefonnumret som hon ska ge en kollega som just då inte är på plats. Han ska ringa upp, säger hon.

Så sker inte och under andra dygnet är det så dags att ringa igen.
– Då får jag tala med en man som i alla fall verkar veta vad saken handlar om och han ger mig sin mejladress och jag skickar över alla fakta samt frågor och ber om skyndsamt svar, säger Heidi.

Efter flera dagar utan respons på mejlet, skickas en påminnelse som även den lämnas helt utan respons. Van Dieren i Holland tiger som muren.

Dags för ny strategi, som börjar hos Van Dieren i Sverige.

Max Brodén är transportledare och han gör snabbt en kontroll av trailernumret för att se om det är deras kontor som står bakom transporten, men så är det inte. Istället ger han oss en ny kontaktperson, Johan Grootkarzijn, Supervisor Transport Planning på moderbolaget i Holland.

– När jag ringer honom, vill inte heller han ta tag i saken, men jag understryker att de frågor vi ställer, kommer vi att få svar på förr eller senare och att det ser så mycket bättre ut om de själva svarar på dem, säger Heidi som vid det här laget hunnit tröttna på denna katt- och råttalek. Ibland måste man dra en gräns för när det hela börjar bli löjligt.

Och hur slutar det?
– Efter att ha lagt energi och tid på ett ge ett stort företag som Van Dieren möjlighet att yttra sig i saken, hade i alla fall jag förväntat mig åtminstone någon kommentar, men istället kommer: ”We have no comments”, avslutar Heidi.