Igår, torsdag, rapporterade vi om en dragbil, registrerad i Bulgarien, som avvek från Statens vegvesens kontrollplats på Svinesund och som en månad senare stoppades - och klampades - i Helsingborg.
När vi kontaktar den danska speditören Freja, vars trailer i cirka tre månader har dragits av den aktuella dragbilen, möts vi av upprördhet när vi berättar om händelsen. Det är en "tråkig historia", konstaterar Ulrik Rasmussen, vd på Freja.
Men vi börjar hos Emmaboda Granit, som lastade 23 ton granit på det bulgariska ekipaget. Och där den livsfarliga resan tog sin början. (Läs även ”Här klampas bilen som smet från norsk kontroll”)
Att Emmaboda Granits platschef Kjell Torstensson inte kontrollerade om föraren hade körkort och andra handlingar i ordning, är förståeligt, men hur kunde de låta ekipaget köra iväg utan någon som helst förstängning framåt och inte ett enda spännband på lasten?
– Han blev lastad strax innan lunch och när vi kom tillbaka, hade han redan kört, förklarar Torstensson.
Han hänvisar också till att de levererar stenen ”fritt till kund” och att det således inte är företagets ansvar hur lastsäkringen görs och att de inte ”vaktar” chaufförerna. Av samma anledning tillhandahåller företaget därför inte större lastsäkringsutrustning som till exempel tompallar och liknande.
Men, om nu detta ekipage kört ut på vägen och där tappat något av blocken och då skadat, eller rent av dödat en annan människa. Hade det känts lika enkelt då att hänvisa till att det inte är företagets ansvar?
– Nej, självklart inte, svarar Torstensson med eftertryck. Hade jag sett att han efter lastningen bara stängt kapellet för att köra, hade jag aldrig släppt iväg honom!
Allt fler företag tillhandahåller numera viss utrustning för att deras gods ska kunna säkras rätt. Inte sällan sker det i samverkan med kunderna eftersom det är en del av transportkostnaden. Och ett system med pallbyte, är inte heller ovanligt.
Är det något ni har funderat på tidigare?
– Nej, men nu förstår jag att det är något vi måste ta upp, säger Torstensson.
Han berättar att polisen samma dag som fordonet stoppades, ringde dem och därefter tog Torstensson omgående kontakt med kunden i Danmark.
– Vi kommer att föra en fortsatt dialog med vår kund som i sin tur kommer att göra detsamma med danska Freja, avslutar Torstensson.
Hos Emmaboda Granit har man troligtvis lärt sig en läxa.
Men hur resonerar man hos Freja i Danmark?
Ulrik Rasmussen, Frejas vd, förklarar hur deras rutiner för kvalitetssäkring fungerar samt vilka krav som generellt ställs på de åkerier som anlitas av speditören.
– Samtliga åkerier måste följa de regler som gäller i de länder där de kör på uppdrag åt Freja. Vi genomför regelbundna revisioner för att se att våra krav efterlevs.
Att den bulgariska bilen ertappades med 23 ton granit på trailern, helt utan lastsäkring, rör upp Ulrik Rasmussens känslor ytterligare.
– Enligt våra avtal ska åkarna alltid ha minst 20 spännband med sig i lastbilen. Om åkaren inte har den lastsäkringsutrustning som krävs, måste han vägra att lasta godset.
Ovanstående uttalande av Rasmussen går knappast att missuppfatta. Det man möjligen skulle kunna ställa följdfrågor om, är vad som kunnat hända om föraren faktiskt hade vägrat att lasta. Hade han i så fall varit välkommen tillbaka till speditören?
Vi beslutar oss att spara den frågan till ett annat intervjutillfälle.
Våra frågor kommer istället in på hur Freja kommer att agera framöver för att undvika en upprepning av händelsen.
– Igår (läs i tisdags /reds anm) sa Freja upp avtalet med åkeriet i fråga, eftersom det står väldigt klart att åkeriet inte har följt reglerna, berättar Ulrik Rasmussen.
– Vidare, har de inte informerat oss om problemen med lastbilen, körkortet, de saknade spännbanden, med mera.
Det som rör till det hela är att åkeriet i fråga, enligt Ljupcho Dukadinovski, inte har direktavtal med Freja och därmed inget avtal som kan sägas upp. Vi tolkar det därför som att det är Ljupcho, i egenskap av chaufför, som inte längre får lov att köra för Freja.
Vi ställer även frågor om ersättningsnivåerna till det specifika åkeriet. Enligt uppgift till Proffs är ersättningen väldigt låg. I det senaste mejlet svarar Frejas vd att de inte betalar några pengar till Imperial Shped. Och Ljupcho Dukadinovski hävdar bestämt att han inte har avtal med Freja.
Frågan som hänger i luften är – vem sitter som mellanhand mellan Imperial och Freja? När vi får svaret på den frågan, kanske man kan ha större förståelse för att Freja inte har riktig koll på vem som faktiskt fraktar deras gods. Ett faktum som så klart kan väcka ännu fler frågor – och som naturligtvis inte alls är unikt för endast Freja!