Polisen har genomgått en omfattande omorganisation som under hela resans gång, i stora delar kritiserats av dem det berör ? poliserna. Ett segment som känner sig särskilt utsatta nu, är trafikpoliserna som befarar att de snart inte längre finns. Nu har man fått nog och bägaren inte bara rinner över ? den flödar över.
Läs polisens brev till de ansvariga ministrarna - exklusivt i PROFFS nättidning!
Trafikpolis Christoffer Hallgren i Sundsvall, har Proffsläsarna kommit i kontakt med tidigare då han dels stoppade den makedonska föraren som friades och därmed utlöste de pågående lastbilsprotesterna (Här stannar Sverige) och dels var han av de tre som var på mötet med Inrikesminister Anders Ygeman kort efter valet för att, utan ”filter”, framföra sina åsikter och förslag.
I vår efterföljande porträttartikel om Hallgren, framförde han starka åsikter kring omorganisationen och en hel del annat. Och han står för det han tycker.
Nu är emellertid måttet rågat och Hallgren tar ytterligare ett steg med sin kritik genom att skriva ett tydligt brev till inrikesminister Anders Ygeman och Trafikutskottets ordförande Karin Svensson-Smith.
Varför?
– Jag ser till exempel hur kollegor aktivt söker sig bort från polisyrket, hur resurser låses fast bakom skrivborden istället för att vara ute och att de få trafikpoliser vi har, ska hjälpa ordningspolisen istället för att göra det de är experter på, säger Hallgren trött. Vi är ju redan så få ändå.
De cirka 450 kvarvarande trafikpoliserna ska sköta de mer krävande uppgifter som innefattar mer än att hålla upp en hastighetsmätare eller låta folk blåsa i ett vitt rör allt vad de orkar.
– Och vet ni att det i vårt område, Västernorrland, under de allra mest hektiska åtta veckorna i sommar, endast kommer att finnas två trafikpoliser i tjänst? säger han uppgivet.
Hallgren lyfter att den nya organisationen talar om trygghet, men verkar bortse från att trygghet i trafiken också är viktigt.
Exklusivt för Proffs räkning, har vi fått tillåtelse att publicera Christoffer Hallgrens brev i sin helhet.
Till inrikesminister Anders Ygeman och Trafikutskottets ordförande Karin Svensson-Smith
Sitter här på kammaren och funderar på framtiden för de sista cirka 450 trafikpoliserna. Dessa 450 av 20 000 poliser, ska vara specialister på trafiksäkerhetsarbete. Övrigt trafiksäkerhetsarbete ska göras i linjeverksamheten av poliser i yttre tjänst. Problemet är dock att tillskottet av antalet poliser inte lett till fler i yttre tjänst, utan fler inne tillsammans med diverse olika projekt.
Tidigare i den gamla organisationen, såg trafiksäkerhetsarbetet väldigt olika ut beroende på kunskap, förståelse och intresse hos länsmyndigheternas chefer, länspolismästare och operativa chefer. Trafikpolisen i Sverige såg fram emot den nya organisationen där vi skulle bli en regional resurs med nationell enhetlighet.
Genomförandekommittén gav direktiv på hur trafikpolisverksamheten skulle organiseras och respektive region genomförde detta och presenterade sina förslag.
Alla utom en region… De bad om ett annat upplägg, att frångå direktivet och presenterade en egen lösning.
Deras förslag att låta trafikpolisen ligga på lokalpolisområdena istället för regionalt, har nu helt plötsligt blivit aktuellt för fler regioner som från början följde organisationsdirektivet.
Vad är det som gör att de som inte följer ett direktiv ska kunna bli normgivande? Varför ska de sex regioner som gjorde som de blev ålagda ändra sig och rätta in sig efter de som inte gjorde som de skulle?
Känner ni till de konsekvenser det kan leda till? Att låta trafikpolisen vara på lokalpolisområdena? Man pratar om att 50 % av poliserna ska vara på lokalpolisområdena. Var kommer den siffran ifrån? Kommer trafikpolisen närmare medborgarna för att de tillhör lokalpolisområdena eller leder det till utarmning av specialistkompetensen?
Varför nämns inte trafikdöd som en otrygghet hos befolkningen? Det är inte på lokal nivå trafikdöden/skadorna är som störst. Man försöker på detta sätt att fylla luckor bland poliser i yttre tjänst på lokal nivå med andra poliser i yttre tjänst, vilket leder till att totalt sett minskar personalen i yttre tjänst.
Man gör dessutom lokalpolisområdescheferna en björntjänst. De får ansvar för ett mer specialiserat och kvalificerat trafiksäkerhetsarbete vilket de inte har kunskap, kompetens eller intresse för.
Det grundläggande nollvisionsarbetet kan de hantera då det inte kräver någon form av specialistutbildning för, mäta med laser, kontrollera skyddsanordningar och kontrollera nykterhet.
I de gamla länsmyndigheterna, fick trafikpolisen ofta täcka upp för ordningsverksamheten. Det blir ännu lättare att göra detta om man är organiserad i lokalpolisområdena. Man kommer att ”ätas upp” av den ordinarie ordningsverksamheten och flyttas mellan de olika lokalpolisområdena i polisområdet där det saknas poliser i yttre tjänst.
Det plockas inte resurser bland alla dessa poliser som arbetar inne. Som exempel på hur det fortfarande är, trots ny organisation, blir det två trafikpoliser i tjänst under åtta veckor i sommar i Västernorrland. Det är under den mest trafikintensiva perioden på hela året.
Ska det se ut så? Med detta förslag till organisation kommer många av dessa 450 nuvarande trafikpoliser att sluta.
Hur ska Sverige hantera arbetet med nollvisionen och EU:s mål med tillsynen av farligt gods samt kontroller av kör- och vilotider? För att inte tala om kontrollen av konkurrensen inom transportbranschen och bristfälliga fordon?
Vi är inte många i dag som håller på med det och kommer inte att bli fler om trafikpolisen blir placerade på lokalpolisområdena. De civilanställda bilinspektörerna riskerar samtidigt att stå utan poliser och arbetet kring kontrollerna blir inte fullständigt utförda.
Jag vill bara på detta sätt uppmärksamma er på att trafikpolisen snart är ett minne blott och det blir oerhört svårt att reparera denna nedmontering. Man har inte här genomfört någon som helst risk- och konsekvensanalys av detta förslag, utan stirrar sig blinda på att 50 % av personalen ska vara placerade på lokalpolisområden.
Med vänlig hälsning,
Christoffer Hallgren
Trafik 5 Rgn Nord