Efter avslutad examen 2006, går flyttlasset till Falun och ordningsavdelningen, men med siktet inställt på länstrafikenheten i Dalarna. Efter två år kom chansen han väntat på när länstrafikenheten skulle rekrytera fyra nya poliser.
– Jag hade lyckan att få bli en av dem, säger han.

På den tiden fanns tjugoåtta medarbetare på den enheten i Dalarna och alla utgick från Falun.

Han placerades i en lätt trafiksäkerhetsgrupp med främsta uppgift att bevaka hastighet och stora evenemang vilket han ofta gjorde i en civil videobil för bevakning av aggressiv körning. Mattias fungerade även som remissinstans på polismyndigheten Dalarna när det gällde översyn av hastighetsbegränsningar i länet.

Han berättar om en gång då de, under ett sportlov, satt upp en mobil fartkamera. På nio timmar hade 254 fortkörare fotograferats på en och samma plats.
– 2009 gick min dröm i uppfyllelse när jag fick chansen att utbilda mig till MC-polis.

Efter två år i ?lätta” gruppen, sökte han sig till tunga gruppen och menar att det är då hans riktiga utbildningsresa inom polisen börjar.

Mattias ville mer och genomgick en lång rad utbildningar som till sist gjorde honom till riksinstruktör och den ende i sin region med den behörigheten.
– Att hålla i polisens årliga fortbildning, var ett uppdrag jag tyckte var roligt att ha, säger han även om den bara var en av många utbildningar han anlitades för.

Den utbildningen och Mattias för övrigt omfattande och tunga CV, öppnade senare dörrar för honom.

Men, det är nu saker börjar förändras.
– Samtidigt som jag samlar på mig utbildningar, börjar de erfarna kollegorna gå i pension och från att ha varit tjugoåtta medarbetare, är vi idag nere i sju varav jag är enda trafikpolisen med samtliga behörigheter för kontroll av tunga fordon.

Mattias intresse för den internationella trafiken, har ökat under åren.
– Jag har försökt se vilka som verkligen försöker fuska för egen vinnings skull, säger han. Men det har varit svårare än förväntat.

Inom polisen finns ingen central utbildning för kontroll av internationella transporter. Det är upp till den enskilde polismannen att läsa in sig. Dessutom är lagstiftningen tolkningsbar och ärendena tidskrävande på alla nivåer.

Få poliser arbetar med dessa frågor, men Mattias fann själsfränder i Proffsbekanta Sune Nilsson, Finn Edlund och Christoffer Hallgren varav sistnämnda även han lämnar polisen nu.
– Stort tack för att jag haft möjlighet att diskutera med er, hälsar Mattias.

Nu ska Mattias, endast 42 år ung, lämna polismyndigheten, men han är inte bitter.
– Polisens omorganisation har ganska tydligt visat att man inte är intresserad av att satsa på kontroll av yrkestrafik, säger han som själv satsat mycket på just den biten.

Innan omorganisationen började, gavs löften och intentioner om att varje län skulle ha en yrkestrafikgrupp om 8-12 personer, men detta menar Mattias blev en lögn då de flesta län flyttar ut grupperna från länsoperativa till lokalpolisområden och han anser det blir svårt att bedriva en seriös verksamhet då.
– I Dalarna beslutades det nu att man, inom överskådlig framtid, endast ska ha en grupp som ska arbeta med trafiksäkerhet, säger han. Och ingen av dem som är kvar, har behörighet att utföra flygande besiktning av tungt fordon.

Nej, han är inte bitter, men väldigt besviken på polismyndighetens löften som gång på gång bryts. Han säger att det finns många engagerade, duktiga gruppchefer på trafikenheterna i landet, men de har alldeles för lite att säga till om när det gäller organisationen.
– Det är med stort vemod jag nu, elva år efter jag passerade grindarna till polishögskolan för första gången, beslutat mig för att lämna polisen, avslutar Mattias Andersson.

Hans nästa uppdrag i livet blir som utredare på Transportstyrelsen där han ska arbeta med regler för yrkestrafik. Vi undrar vem som ska fylla platsen han lämnar. Om den överhuvudtaget kommer att fyllas…