Fallet med den polske medborgaren som av Norrköpings tingsrätt friades för försök till stöld av traktor i Valdemarsvik, men dömdes för brukande av falsk urkund, fortsätter att förbrylla. Kanske är det inte domen i sig som väcker frågor, utan istället varför bevisningen inte räckte och varför inte fler hördes i saken.
Rådman i ärende var Elin Svensson Sönne och hon förklarar att tingsrättens bedömning inte får utvecklas ytterligare utöver det som anges i domslutet. Hon konstaterar bara kort att åklagarens bevisning inte räckte för en fällande dom.
Peter Källholm från Edelbergs Advokatbyrå, försvarade den åtalade och säger att det vilar tungt på åklagaren att utom allt rimligt tvivel knyta den åtalade vid brottet.
– Det är alltid steg ett, förklarar han. Om åklagaren lyckas med detta, kommer steg två, den åtalades förklaringsbörda, då denne ska förklara varför det kommer sig att det ser ut så, men att det har en annan anledning som i sin tur kan få honom friad.
Skulle steg ett inte uppfyllas, blir den åtalades berättelse inte avgörande för utfallet. Finns det då inte alltid ett inslag av slumpen för hur ett utfall blir beroende på vilka som dömer?
– Det finns en mängd faktorer som kan påverka, säger Källholm. Brottets karaktär är en och inte minst hur åklagaren har byggt upp sitt fall och sedan hur advokaten kan penetrera det och att båda måste nå fram till nämnden med det de vill säga.
Frågan om huruvida det kan gå för långt ibland med vad som är ”utom rimligt tvivel”, besvarar han med ett nej eftersom det i en rättsstat måste ställas höga beviskrav. Det är en rättssäkerhetsfråga.
Han hänvisar till den kända så kallade ”Balkongdomen” från Högsta domstolen, HD, av november 2015. En man åtalades för att ha kastat ner en kvinna från balkongen och när han fälldes för dråpförsöket, överklagade han ända till HD som också fällde mannen och dessutom skärpte straffet. Det Källholm pekar på, är hur detaljerat HD beskriver vad som krävs för bevisning.
– I domen klargörs det tydligt att det ankommer på åklagaren att utom allt rimligt tvivel knyta den åtalade till brottet, avslutar Peter Källholm.
Kammaråklagare Ingemar Welander blev förvånad över den friande domen.
– Den åtalade gav inga konkreta svar på våra frågor som exempelvis vem som dirigerat honom, vem var uppdragsgivaren, var i Göteborg hämtades trailern, så därför kunde vi inte höra någon annan om saken, säger Welander som starkt ifrågasätter berättelsen och hur man kan ta uppdrag på telefon och inte veta vem man talar med.
Den åtalades fru är formell ägare till lastbilen och trailern, men visste inget om makens körningar trots att hon visste att hans polska körkort var indraget. Hon bistod åklagaren med att faxa in detta.
Vad hade behövts för att få en fällande dom?
– Att ha kunnat identifiera den misstänkte som den som klev omkring på fastigheten, säger Welander, men tillägger att det var för mörkt för det. Att vänta tills traktorn lastats, hade antagligen inte gett mer eftersom han inte vetat mer om dess ursprung då än innan.
Tingsrätten gjorde en mycket försiktig bevisvärdering, menar Welander. Tiden för överklagan har löpt ut, men Welander såg det som utsiktslöst att gå vidare.
– Trailern har setts på andra platser i liknande sammanhang, så kanske vi kunde sätta några käppar i hjulet för herrarna i deras verksamhet genom att trailern togs ifrån dem, avslutar Ingemar Welander.
Läs även:
Friande dom väcker förvåning och ilska hos DSV och Anders Skördare
Polske chauffören frias från traktorstölden
Traktortjuv åtalas för grov stöld
Försökte stjäla traktor – en person gripen