För endast några dagar sedan, läckte det ut att reformen för Utstationeringsdirektivet skulle komma att innehålla förslag som gick helt på tvärs med den "svenska modellen". Och så var det också - och när det läckte ut, blev de politiska reaktionerna starka. Genom hårt arbete och ståndaktighet, fick man kommissionen den 8 mars, att ändå anta förslaget som bland andra Sverige vill ha.
Utstationering av arbetstagare sker när tjänster tillhandahålls över gränserna på den inre marknaden. En utstationerad arbetstagare är en person som är anställd i ett EU-land, men som av sin arbetsgivare tillfälligt har sänts ut för att utföra arbete i ett annat EU-land.
Förändringarna rör tre huvudpunkter: De utstationerades lön (även vid underentreprenad), regler om arbetstagare hos bemanningsföretag och långvarig utstationering.
Kommissionens förslag innehåller nu, enkelt förklarat, att dessa arbetstagare ska omfattas av samma regler som gäller i värdlandet vad gäller lön och arbetsvillkor.
Jens Nilsson (S), i Bryssel är nöjd eftersom den viktiga principen ?lika lön för lika arbete”, finns med och därmed säkras de svenska kollektivavtalen.
– Nu ska frågan behandlas i Rådet och då hoppas jag alla ställer upp, säger Nilsson då han ändå ser en viss risk för motstånd.
Detaljerna i förslaget måste även granskas för att se konsekvenserna för transportnäringen.
Infrastrukturminister Anna Johansson (S) är också glad att man fått igenom många delar som är viktiga för den svenska modellen. Hur ser du på de Östeuropeiska idéerna?
– Det är väl känt att det finns olika ingångsvärden i frågan och vi kan konstatera att vissa delar av förslaget som nu ligger på bordet, är helt nya och måste analyseras, men de delar Sverige kämpat för, finns nu med, säger Johansson som tycker det är bra att uttrycket ”minilön” ersatts med ”ersättning”.
Även Peter Lundgren (SD), är nöjd med hur arbetet framskrider och vi ber honom förklara processen som pågår.
– Den har börjat med att EU-kommissionen skapar förslag. Kommissionen består av tjänstemän och det är även här som lobbyister arbetar hårt för just sina frågor. Nu har kommissionen kommit överens om sitt förslag och nu går det till EU-parlamentet och Rådet som inom den närmaste månaden ska börja jämka ihop sig kring detta i ett gemensamt förslag, förklarar han.
I Parlamentet sitter de folkvalda EU-parlamentarikerna som du och jag valt in och i Rådet sitter medlemsstaternas regeringar. Båda sidor har vetorätt.
Lundgren höjer ett varnande finger.
– Även om det kan ses som en delseger att vi fått med mycket av våra synpunkter i förslaget, ska vi inte ta ut en slutgiltig seger i förskott. Starka krafter motsätter sig våra idéer och när båda sidor har vetorätt, kan denna mycket väl komma att användas i skarpt läge om någon part eller något land känner sig ?hotat”. Det kommer att krävas styrka och målmedvetenhet under de kommande förhandlingarna, avslutar Peter Lundgren.