När Polisförbundet frågade poliserna om de tror att omorganisationen på sikt kommer att leda till att medborgarna upplever att de har fler poliser närmare svarade enbart fem procent ja.

När man frågade poliserna om det var deras uppfattning att den nya polismyndigheten kommer att lyckas med sin vision om fler poliser närmare medborgarna svarade fyra procent ja.

Och när poliserna svarade på en liknande frågeställning i polismyndighetens egna demoskop-undersökning blev resultatet ännu sämre: bara tre procent av poliskåren i stort och endast två procent av poliserna i yttre tjänst svarade ja.
– Vi har polisbrist i Sverige. Vad vi ser är ett nytt normalläge som beror på fler och mer komplexa brott, en generell befolkningsökning och en kraftigt ökad migration. Vi var underdimensionerade redan före omorganisationen och idag står vi inför en stor utmaning att skydda allmänhetens rätt till ett liv i trygghet, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.

Just nu genomförs polisens största omorganisation någonsin där polismyndigheten blir Sveriges största myndighet. Ett av huvudsyftena med omorganisationen var att poliserna skulle komma närmare medborgarna.
– Jag tror att allmänheten vill se poliser ute och känna sig trygga med att det kommer en polis när de ringer efter oss. Där är vi inte idag. Efter omorganisationen har vi blivit färre poliser ute bland allmänheten. Numera ligger vi hela tiden nere på minimibemanning vilket gör att folk sliter ut sig. Vi är helt enkelt för få, säger Anna Ramsten, ordförande i Polisförbundet Region Mitt.

– Vi har inte poliser att sätta i radiobilarna och vi har inte tillräckligt många utredare för att göra arbetet. Omorganisationen skulle generera fler poliser till kärnverksamheten. Den effekten ser vi inte, har inte sett och kommer inte att se. För det finns ingen personal att tillgå, berättar Martin Ulvenhag, ordförande i Polisförbundet Region Öst.

En del av strategin att komma närmare allmänheten är beslutet om att minst 50 procent av polisen ska bemanna lokalpolisområdena.
– För att nå upp till målet att hälften av poliskåren arbetar ute på lokalpolisområdena har man i nordvästra Skåne fört över de civilanställda som arbetar med polisens bilar samt civilanställda som arbetar som vakter i arresten till lokalpolisområde Helsingborg. Ingen av dem bidrar med att polisiär kompetens kommer närmare allmänheten – men siffrorna stämmer, fastställer Sophia Willander, ordförande i Polisförbundet Syd.

– Här uppe i norr är det mycket längre avstånd än vad de verkar förstå i huvudstaden. Om vi griper någon i Hemavan får vi köra 25 mil enkel väg till närmaste arrest i Lycksele. Då finns ingen patrull kvar om något annat sker, förklarar Torgny Olofsson, ordförande i Polisförbundet Region Nord.

– Behöver vi köra en handräckning av en utvisad människa behöver vi åka ned till Gävle. Från Kiruna är det 107 mil. Det tar över 12 timmar. Enkel väg. Och då lämnar vi orten utan polisiär närvaro på upp till ett dygn. Inte kommer vi närmare någon allmänhet då inte, tillägger Torgny Olofsson.

Idag lämnar polisen så kallade medborgarlöften (överenskommelser mellan kommuninvånarna och polisen) att fotpatrullera i städer och kommuner. I polisens värld värld är det en självklarhet att så sker, men det saknas resurser för att nå dit. I klartext saknas det poliser, menar Polisförbundet.
– Vi poliser både vill och behöver komma närmare medborgarna. Vi kan inte bara synas när det har hänt något. Det är när vi dag in och dag ut finns på plats som vi bygger tillit, kunskap och relationer: alla tre centrala för ett förebyggande och brottsutredande polisarbete, klargör Lena Nitz.

Polisförbundet kräver nu att regeringen tar sitt ansvar och ser till att renodla polisens arbete.
– I den situation vi nu befinner oss i behöver vi avlasta och renodla polisens arbete för att fokusera på polisens kärnuppdrag: att skydda och trygga allmänheten samt att förebygga, bekämpa och utreda brott. För att det ska kunna ske behöver vi se både en extern och en intern renodling, konstaterar Lena Nitz.

Extern renodling innebär att andra myndigheter eller privata aktörer tar över verksamhet som inte tillhör polisens kärnuppgifter. Det kan exempelvis handla om så kallade transporter, tillståndsärenden, passhantering, omhändertagande av djur och hantering av hittegods.

Intern renodling innebär att man inom polismyndigheten för över arbetsuppgifter från polisutbildad personal till civil. Här pratar vi om alltifrån att sitta i receptionen, vakta arresten och utföra skrivtjänster till att vara specialistutredare inom exempelvis IT-, miljö- och ekobrott.
– För längre bort är inte närmare, oavsett från vilket håll du tittar, avslutar Lena Nitz, ordförande Polisförbundet.