En chaufför stoppas en tidig morgon i Tibro. Han körde för fort, tyckte polisen och använde färdskrivarutdrag som bevis. Chauffören höll inte med. Och inte heller Tingsrätten.
I juni 2015 stoppas en chaufför av polisen i Tibro. Polisen menar att chauffören har kört för fort, 81 km/tim på en 50-sträcka, men har inte gjort någon hastighetsmätning med vare sig laser eller pilot.
Chauffören nekar och ärendet hamnar på Skaraborgs tingsrätts bord.
Åklagarens bevisning består bland annat av ett utdrag ur färdskrivaren samt så kallad sekundredovisning.
Chauffören och dennes försvar menar att chauffören trodde att hastighetsbegränsningen var 60 km/tim på den aktuella sträckan och uppskattar att han höll en hastighet på cirka 65 km/tim. Man hävdar också att en färdskrivare inte kan användas som bevis. Färdskrivaren har en teknisk tolerans vid hastighetsmätning och däckens dimension och lufttryck har också betydelse för mätningens tillförlitlighet, hävdar försvaret.
Tingsrätten gör bland annat bedömningen att en färdskrivare inte är konstruerad för att användas i polisiär hastighetsövervakning. Man väljer därför att fria chauffören.
Men rätten var inte enig. En nämndeman är skiljaktig och menar att chauffören under rättegången de facto erkänt att han kört i 65 km/tim och att han därmed borde dömas för att ha kört fortare än de tillåtna 50 km/tim.