Trixat med diagramblad och använt magneter har man gjort länge, tyckte jouråklagaren som strax hävde beslaget av en lastbil med manipulerad färdskrivare. Tillika släpptes chauffören, som dessutom är delägare i åkeriföretaget. Detta trots att han ertappades med att ha kört under "vila".
Hur kunde ett solklart fall av dataintrång gå så snett..?
Torsdagen den 23 mars stoppades ett polskt trailerekipage för rutinkontroll på kontrollplats Karleby utanför Västerås. Färdskrivaren registrerade ”vila” och hade gjort så även under körningen fram till kontrollplatsen.
Efter ytterligare kontroll med teknisk utrustning, beslöt man att beslagta fordonet och föraren, som även är delägare i företaget som leasar fordonet, greps. Under förhöret på polisstationen, förnekade han dock kännedom om manipulationen.
Fordonet i beslag, det utländska företaget fanns genom föraren på plats i Sverige och bevisningen var redan i detta skede tung. Det som återstod var att hitta manipulationsutrustningen.
Det ter sig som ett drömläge för en fällande dom för dataintrång, kryddat med en företagsbot. Men det blir ingen teknisk undersökning av fordonet eftersom under kvällen hävs såväl beslaget som gripandet av föraren – som får skjuts till fordonet och kan rulla iväg.
Ärendet omgärdas av flera turer och tycks studsa mellan krimjouren och åklagarmyndigheten. Många namn figurerar under resans gång och devisen ”ju fler kockar, desto sämre soppa”, gör sig påmind.
Förundersökningen landar till sist hos en åklagare eftersom polisens förundersökningsledare ser att fängelse kan finnas på straffskalan. Det blir emellertid jouråklagaren Inger Sandström som redan under torsdagskvällen hävde beslaget och gripandet.
– Beslaget och den tid som förflutit, stod inte i proportion till straffet, säger hon.
Hon bedömde fallet som manipulation av färdskrivare, ett bötesbrott, istället för dataintrång som har fängelse på straffskalan. Att trixa med diagramblad och magneter har gjorts länge, säger hon och anser inte det kan räknas som dataintrång.
– Dessutom borde man agerat snabbare med att undersöka fordonet, men nu hade hela eftermiddagen gått utan sådan insats, säger Sandström som motivation till sitt beslut.
Om man manipulerar fordonets dator, ska inte det kallas dataintrång, frågar vi kammaråklagare Johan Bülow på Utvecklingscentrum i Malmö?
– Det finns inget ”ska” ännu, säger han. Det saknas praxis, men man ska inte utesluta möjligheten att det kan vara dataintrång när man bedömer ett sådant ärende.
Han säger att detta diskuteras mycket och att information går ut på åklagarmyndighetens intranät, men att det är svårt att tränga igenom all information som finns där. Han lyfter de särskilda trafikåklagarna i Östersund och Karlskrona och sätter stor tilltro till effekterna av åklagare Mikael Bäckströms pågående arbete.
– Vi behöver ärenden med dataintrång som går till Hovrätten, helst Högsta Domstolen, för att få en stabil och tydlig praxis och vi har ett antal ärenden på väg dit, men det tar tid. Kanske ett par år, avrundar Bülow som ändå känner tillförsikt om en utveckling på rätt håll.
Ärendet är dock inte nedlagt eftersom åklagarmyndigheten i Västerås gjorde bedömningen att det kan vara just dataintrång och med den rubriceringen har nu en åklagare tilldelats fallet.
Men utan fullständig teknisk undersökning av fordonet, utan erkännande av föraren och med såväl företaget som föraren ute ur landet, har åklagarens uppgift knappast underlättats och det finns en påtaglig risk att ärendet kommer att följa samma mönster som så många tidigare, liknande ärenden.