Riksdagen lämnade i maj två motioner om utökad vinterdäckslag utan bifall och hänvisade till Transportstyrelsens utredning. I den utredningen har man även analyserat den norska vinterdäckslagen som infördes 2015 och som även kräver fem millimeters mönsterdjup. Men enligt Transportstyrelsen har man inte kunnat utläsa något positivt i olycksstatistiken gällande personskadeolyckor i Norge i samband med införandet av vinterdäckskrav.
- Du har inte sommarskor på dig när du promenerar på vintern, kontrar Arne Larsen Island, överingenjör på Vegdirektoratet, Statens Vegvesen i Norge.
I utredningen står det: ”Även om olycksutvecklingen i Norge har minskat sedan de 2015 införde krav på vinterdäck på alla axlar, menar Transportstyrelsen att analysen indikerar att det är andra för transportsystemet gemensamma faktorer som påverkat detta.”
Transportstyrelsen säger istället att det är bland annat införandet av hastighetskameror och byggandet av mötesfria vägar som påverkat olycksutvecklingen positivt.
Vilket norskt material har ni analyserat?
– Vi har tagit ut uppgifter ur norska Statistiska Sentralbyråns databas gällande personskadeolyckor för de olika fordonskategorierna personbil, buss, lastbil samt lastbil med släp under vinterperioden från november 2009 fram till februari 2017, säger Hans Norén på Transportstyrelsen.
Under denna period har personskadeolyckorna för samtliga fordonsslag reducerats ungefär lika mycket procentuellt sett, säger han. Det är alltså en kontinuerlig minskning av olyckorna under hela perioden.
Statens Vegvesen i Norge förklarar minskningen med att man bland annat infört hastighetskameror och byggt mötesfria vägar, berättar han.
– I samband med införandet av vinterdäckskravet för tunga fordon kan vi inte se något positivt trendbrott i olycksstatistiken för de fordon som är berörda av det tillkommande vinterdäckskravet, säger Norén.
Transportstyrelsen har inte tagit hänsyn till förändringar i antal i de olika fordonskategorierna, tillägger han.
I utredningen ställer ni nyttan av ett införande gentemot ohälsa och kostnader samt ett tungt miljöperspektiv. Har ni undersökt hur vinterdäckskravet i dessa avseenden påverkat Norge?
– Vi har inte tydligt kunnat utläsa något positivt i olycksstatistiken gällande personskadeolyckor i Norge i samband med införandet av vinterdäckskrav, säger Norén. Ingen analys gällande ohälsa eller kostnader i Norge i samband med detta har gjorts av oss.
Om Transportstyrelsen i det norska materialet inte hittar tillräckligt med stöd för att vinterdäckskravet har lett till säkerhetsvinster och om det dessutom kan föreligga en negativ inverkan på hälsa och miljö, menar Transportstyrelsen då att man i Norge har gjort felaktiga bedömningar eller kanske dåligt underbyggda undersökningar och kan ni i så fall styrka det mer precist?
– Vi har inga synpunkter på, eller anledning att ifrågasätta, norska ställningstaganden gällande införande av vinterdäckskrav för tunga fordon, säger han. Vi har tittat på den här frågan utifrån utredningar som VTI genomfört samt olycksdata.
Det kan antas att Norges vinterdäckskrav har lett till att det rullar fler vinterdäckförsedda fordon även på svenska vägar. Är det något Sverige, i ljuset av era analyser om bland annat buller och miljö, ska se som negativt?
– Vet i dagsläget inte i vilken omfattning det norska regelverket har på däckvalen för de tunga fordon som åker på svenska vägar, vilket gör det svårt att uttala sig, sammanfattar Hans Norén.
Vi kontaktar Arne Larsen Island, överingenjör på Vegdirektoratet, Statens Vegvesen,om han ser fördelar med den norska vinterdäckslagen som även kräver fem millimeters mönsterdjup.
– Ja, det gör vi och idag har vi färre ekipage som har dåliga däck och det påverkar trafiksäkerheten, säger han.
Förvisso har Norge en topografi som till stora delar är svår att köra i på vintern och som kräver att det inte endast ska gå att köra och bromsa, utan även att styra, säger han, men med bra vinterdäck med bra mönster blir inte heller sämre i mindre krävande terräng när det är halt.
– Exempelvis berättade ett bärgningsföretag för mig att de innan vinterdäckskravet kom, hade ett vägavsnitt där de under en säsong hade tjugoåtta bärgningar och vintern efter lagen infördes hade man endast två, berättar han.
Han är övertygad om att vinterdäckskravet är en del av den positiva olycksutvecklingen, men att det ännu inte går att säga exakt hur mycket det har inverkat.
– Det har gått för kort tid för att konkreta utvärderingar ska kunna göras som visar hur stor effekt det faktiskt har haft och hur annat har påverkats runt vinterdäckskravet, säger han.
Om Transportstyrelsens analys av effekterna i Norge stämmer och om man tar i beaktande att de även anser det kan vara kostsamt och dåligt för miljön, då borde kanske Norge ta bort vinterdäckskravet?
– Nej, du har inte sommarskor på dig när du promenerar på vintern och vinterdäck på personbilar är idag helt naturligt eftersom det ökar trafiksäkerheten, så varför ska det vara annorlunda med tunga fordon, avrundar Arne Larsen Island.