Riksdagen beslutar om regeringens proposition godstrafikfrågor med en ny bärighetsklass för lastbilar, BK4, som tillåter lastbilar upp till 74 ton. Riksdagen antar regeringens lagförslag men med en annan motivering än den som finns i regeringens proposition för hur Trafikverket ska besluta om vilka vägar som lämpar sig för den nya bärighetsklassen.
Regeringen ville kraftigt begränsa reformen och bara öppna cirka åtta procent av det statliga vägnätet. På initiativ av alliansen ger riksdagen nu tydligt andra direktiv till Trafikverket i det arbetet, där alla vägar med erforderlig bärighet ska med.
Med politiska mått mätt har det gått fort att komma till beslut. Har utredningen möjligen varit ett hastverk? Vi frågar politiker i trafikutskottet om hur de ser på saken. Frågorna ställer vi innan dagens riksdagsbeslut. Leif Pettersson (S) säger att Trafikverket gjort undersökningar om vilka vägar som uppfyller kraven.
– Vi menar att de 785 milen är mödan värd eftersom det är ett första steg, säger han.
Tony Wiklander (SD) tycker de få milen inte gör det intressant att investera så mycket arbete. Hastverk eller inte?
– Ja, kanske, säger han. Jag anar en ovilja att genomföra BK 4.
Sten Bergheden (M) anser Trafikverket har utrett väl och att 74 ton går att köra på fler vägar än vad regeringen föreslår.
Under debatten varnade Pettersson riksdagen för att lägga sig i trafiken på enskilda vägsträckor och att det inte är riksdagens uppgift att gå in i detaljfrågorna. Kan du utveckla detta, frågar vi honom?
– Det ligger inte inom riksdagens kompetensområde att besluta om vilka vägar som ska öppnas, säger han. Det ska göras hos Trafikverket.
Bergheden vänder på det och anser att det är regeringen som lagt sig i detaljfrågorna och skapat begränsningar.
– Man skrev in i förutsättningarna att lastbilstrafiken inte fick konkurrera med järnväg eller båt och därför blev det så få vägar i deras förslag, säger han.
Pettersson förklarar att det är regeringen, inte riksdagen, som gett myndigheten förutsättningarna för vilka vägar som ska öppnas. Wiklander reagerar på Petterssons varning och säger att han borde läsa på om vår konstitution.
– Som riksdagsledamöter utgör vi tillsammans den högsta stadsledningen och kan såväl tillsätta som avsätta regeringar och alltså ska vi ”lägga oss i”, säger han.
Det som Pettersson är mest kritisk till i Alliansens och SD:s tankesätt, är att han tycker inte de verkar förstå att det finns en risk för överflyttning av gods från järnväg till väg och det vill man inte medvetet medverka till, säger han. Wiklander säger i sin tur att S med MP i släptåg är en olycklig kombination för all transportpolitik och undrar vem som är gisslan hos vem.
Bergheden tycker att regeringen hittar så många problem och undantag att det nästan blir omöjligt att införa BK4 över huvud taget.
– Miljöpartiet vill minska totalvikten till EU:s 40 ton, säger han. Jag tror inte att S egentligen vill gå på Miljöpartiets linje i just den frågan, men har sålt ut sig helt och hållet och därmed offrat åkerinäringen och företagen i Sverige.
Avslutningsvis frågar vi på vilket sätt de menar 74-tonsekipagen negativt skulle kunna påverka förflyttning av gods från väg till järnväg och vatten taget i beaktande att det finns stor tillgång på billiga europaekipage.
Bergheden ser 74 ton som positivt och framhåller att bättre konkurrenskraft för svenska åkerier ger bättre lönsamhet för både dem och företag vilket är viktigt för att behålla svenska jobb.
Petterssons svar får avrunda.
– Den typen av ledande frågor får du ställa till någon annan, men jag konstaterar att exempelvis skogsindustrin för sin konkurrenskraft gärna ser längre och tyngre fordon, avslutar Leif Pettersson.
Trafikutskottets ordförande Karin Svensson-Smith (MP) fick samma frågor som de övriga, men har inte återkommit med några svar.
Idag, onsdag, har alltså riksdagen beslutat i frågan. Det blir tillåtet att köra med 74 ton i hela landet, på de vägar som Trafikverket anser klara av de tyngre fordonsvikterna.