I en debattartikel gick Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij nyligen ut med att man slutar tanka HVO som innehåller palmolja och/eller PFAD i de egna fordonen. Externa transporter omfattas inte i detta första steg. I pressmeddelandet slår hon slår fast att HVO innehåller palmolja och storskalig produktion riskerar driva på skövling av regnskog och nu efterlyser man åtgärder som främjar produktion av hållbara biodrivmedel.
Neste AB producerar stora mängder HVO. Deras näringspolitiska chef Fredrik Törnqvist säger att de för att möta den kraftigt ökade efterfrågan på HVO i Sverige, breddade Neste råvarubasen under 2016 till att inkludera restprodukten PFAD.
– Vid produktion av exempelvis palmolja uppstår oätliga fettsyror, PFAD, som måste avlägsnas för att palmoljan ska kunna användas som livsmedel, säger han. PFAD används bland annat till att producera tvålar och ljus, men fettsyror kan även användas till djurfoder och Neste raffinerar dem till förnybara drivmedelsprodukter.
Han säger att Nestes HVO kommer från enbart hållbara råvaror och för PFAD gäller spårbarhetskraven till raffinaderiet där fettsyrorna separeras från det som sedan blir ätlig palmolja.
– I april 2017 offentliggjorde Neste som första företag i världen, ambitiösa mål gällande spårbarhet för PFAD. 2020 ska all PFAD som Neste använder vara 100 procent spårbar ner till palmoljeplantage som ett led att motverka risken för avskogning, avrundar Törnqvist.
Peter Hildingsson är Miljö- och trafiksäkerhetsansvarig på Transportörsbränsle, TRB.
– Vi respekterar aktörers olika syn på råvaror, säger han och tillägger att deras HVO inte innehåller palmolja och man erbjuder även kunderna att välja till om de vill ha PFAD-fri HVO100 vilket då sker på så kallad massbalans.
– Men att helt döma ut en enskild råvara kan leda till att den positiva utvecklingen av förnybara drivmedel som vi faktiskt sett på svensk marknad stannar av, anser han. Tillgången på HVO kan också minska och då försvåra övergången från fossila bränslen.
Kaj Johansson, ägare till Kaj Inrikes AB, tankar HVO i hela fordonsflottan och han är tveksam till åtgärden.
– Då borde de även sluta med palmolja i sina livsmedel vilket är en ansenlig mängd, säger han. Jag menar att HVO är det bättre alternativet i nuläget, men nya alternativ kommer säkert och om Axfood slutar tanka HVO, blir det bättre tillgång för oss andra som tänker på miljön.
Frågan kretsar kring om PFAD ska räknas som palmolja eller som en restprodukt.
– Jag ser det inte som en restprodukt, säger Domeij. Och visst vill vi få bort det från maten också på sikt.
Proffs erfar att enligt nu gällande lagstiftning klassas PFAD som en restprodukt, men Domeij anser att det höga marknadsvärdet bidrar till skövling. Axfood har cirka 136 egna fordon och Domeij säger att dessa kommer att förnyas efterhand.
På frågan om vad de idag tankar, tar hon upp de många olika alternativ som redan finns och att man kan ha olika lösningar på olika platser där de kör. Kommer ni att tanka traditionell diesel också?
– Ja, det kommer vi säkert att behöva göra, avslutar Åsa Domeij som snart ska träffa Neste AB för samtal.
Fotnot
Enligt Energimyndighetens rapport ”Drivmedel 2016” utgjordes råvarorna i produktionen av HVO under 2016, samlat sett, av vegetabilisk och animalisk avfallsolja (38 procent), PFAD (23 procent), slakteriavfall (19 procent), raps (8 procent), tallolja (7 procent), majs (teknisk majsolja, TCO, 4 procent) samt soja och korn (1 procent).