För långt, för tungt, för brett eller med andra brister. Det kan vara svårt för en chaufför att neka utföra ett olagligt uppdrag. Valet kan ibland stå mellan risken att få böter eller att säkert få sparken.
Vi talar ofta om att utländska chaufförer kan ha svårt att neka sina uppdragsgivare att utföra olagliga uppdrag. Mindre ofta talar vi om huruvida det är lättare för svenska förare att göra det. Flera gånger har vi skrivit om hur chaufförer av okända anledningar tar på sig skulden när de ertappats med exempelvis manipulerade färdskrivare eller överlaster.
När det har handlat om för långa eller för tunga ekipage, manipulerade färdskrivare eller avsaknad av trafiktillstånd, säger förarna ofta att de inte känt till detta eller utgått från att företaget ska veta vad det är för körningar de tar på sig och att fordonen och fordonskombinationerna ska vara adekvata för uppdragen varför det inte borde vara enbart chaufförens ansvar. Än mindre borde chauffören i dessa fall få böter, tycker de.
Frågorna kring ämnet är många och relevanta, men svaren leder oss oftast tillbaka till chaufförsansvaret, rimligt eller ej.
– Hur ska jag kolla om fordonet har trafiktillstånd när jag börjar mitt pass mitt i natten, undrade en förare. Ska jag behöva mäta en fordonskombination varje gång jag byter släp för att upptäcka fem centimeter för mycket?
En annan frågade om han, för att vara helt säker, alltid borde kontrollväga varje kolli han lastar eftersom avsändaren kan ha deklarerat fel vikt.
När redaktionen fick ett tips om ett ekipage som eftermiddagen den 24 oktober kontrollerades av polisen utanför Sala, aktualiserades frågorna åter då det visade sig att ekipaget var överlastat. Fordonsägaren är ett demonteringsföretag i Kramfors och när vi kontaktade polisen i Västerås, sade de att boten var underskriven och ärendet därmed avslutat.
Vi fick veta att föraren sagt att företaget skickat honom att hämta den oregistrerade importbilen, att han inte hade fått uppgifter om vikt och reagerade inte på att det såg tungt ut.
– Föraren förklarade att han var anställd för att köra ekipaget och hämtade dagligen fordon på detta sätt, berättar bilinspektör Roger Ogemar. Till mig sade han sig inte veta vems bil det var och hänvisade mer än en gång till chefen som uppdragsgivare.
Eftersom importbilen inte var registrerad, kunde man inte heller söka ägaren i något register. De svar som ges på frågor som ställs på platsen, är dem man måste utgå från, säger han.
Överlasten på 37,3 procent kostade föraren 3 000 kronor och sedan fick han invänta en annan fordonskombination för den fortsatta färden. Företaget däremot, är inte misstänkt för något brott.
Vi tog kontakt med företagets vd som hade en helt annan version av vad som skett när han återkom till oss med svar på våra frågor.
– Chauffören var ledig den dagen och hade hyrt bilen av oss för att göra en egen transport. Till vardags kör han ett större ekipage för sju bilar och detta säger han att han sagt till polisen direkt när de frågade, förklarar vd:n.
Genom företaget fick vi kontakt med föraren och när vi når honom, bekräftar han det vd:n sagt.
– Först frågade de vem som skulle ha bilen och det sade jag, sedan vart jag skulle och det sade jag också. Den tredje frågan rörde mitt arbete och det berättade jag också om, sade han till oss. Jag sade också att jag var ledig och körde privat.
När vi också frågade honom vems importbilen var och vart den skulle, ville han inte svara på fler frågor varför vi vände tillbaka till Västerås och vi fick då veta att föraren, efter kontrollen, senare till polisen som skrev ordningsboten angett någon form av närstående som ägare.
Man kan, med tanke på de motstridiga uppgifterna i ärendet, åter notera att olagliga transporter fortsätter att skapa problem för chaufförerna.