För andra gången reser representanter för transportnäringen till EU-parlamentet i Bryssel för att träffa EU-parlamentarikerna Peter Lundgren (SD) och Jens Nilsson (S). Detta i syfte att lyfta relevanta frågor.

Lundgren menar att detta är ett bra sätt att visa för besökarna hur parlamentarikernas verklighet i Bryssel ser ut och att man därmed ska få kunskap om hur man arbetar där. Och därmed förståelse för att det är en tungrodd organisation.

Nytt för denna gång är att Jens Nilsson deltar i själva mötet, något han inte gjorde förra gången då vi istället fick träffa honom i ett separat möte.

Innan mötet börjar frågar vi Nette Schölin, Truckers International Association och Mikael Högberg, Här stannar Sverige, hur de känner inför mötet. För Nette är det första gången som hon besöker EU:s högkvarter.

Vad har du för tankar så här innan mötet?
– TIA har sett fram emot att få komma ner och kunna lyfta sådant som vi tycker är viktigt, säger hon. Det är också mycket positivt att även Jens Nilsson kommer till mötet eftersom båda jobbar med våra frågor. Och då är det bra att de gör det tillsammans, för att kunna ställa hårdare krav.

Mikael var med förra gången för cirka 2,5 år sedan. Han önskar att mer hade skett från EU-håll sedan senast.
– Inom EU lyssnar man inte på folket, tycker Mikael. Här är det annat som styr än folkets vilja, men positivt är att Nilsson deltar i mötet eftersom de behöver samarbeta för att nå fram.

Denna gång finns även en bilinspektör och en trafikpolis med bland deltagarna. De reser dock inte i tjänsten utan av eget intresse. Även italienska Agorá 2.0-mobilitazione nel trasporto är inbjudna och finns på plats.

Att Sverige har två representanter i EU som driver transportfrågor är mycket ovanligt och glädjande nog ser vi att dessa två närmar sig varandra för att tillsammans stå starkare i de frågor de driver. Mötet bjuder på dynamik när många ämnen tas upp och frågor ställs och bemöts av Nilsson och Lundgren.

Det handlar bland annat om att det inte bara behöver beslutas om mer resurser till de kontrollerande myndigheterna på våra vägar, utan även hur man ska kunna attrahera fler att söka sig till yrket. Det konstateras att en drivkraft är att det måste vara lönt att arbeta.

Kontrollverktyg för att veta hur fordon rör sig i och mellan länder är ett ständigt återkommande tema, men ett annat ämne som det verkligen hettar till runt, är de i antal ständigt ökande 3,5-tonsfordonen som inte sällan körs med överlaster och där kör- och vilotiderna inte kan kontrolleras.

Dessutom behöver de utländska ”lättlastarna” inte ha trafiktillstånd, till skillnad mot svenskregistrerade. Här konstateras det vara mycket som måste göras och snabbt.

I Proffs nr 12-2017 får ni träffa deltagarna som var där och då läsa mer om vad som diskuterades.