Från skritt över en bro till kilometer i timmen på våra vägar har hastigheten sedan länge reglerats i världen, men i vissa länder finns ännu begreppet "fri fart" och även platser där hastigheten än idag aldrig kommit att regleras.
Hastighetsbegränsningar har funnits längre än man kanske tror och redan under hästfordonens tid fanns det lokala föreskrifter som exempelvis att en bro endast fick korsas med hästen i skritt, det vill säga gånghastighet.
När motorfordonen gjorde entré vid sekelskiftet 1900, blev hästens gångarter som hastighetsangivelse svår att applicera. I Sverige infördes generella hastighetsgränser år 1907 då högsta hastighet i tätort var 15 km/h under dagtid och 10 km/h efter att solen gått ner.
Att hastighet har betydelse för trafiksäkerheten är belagt, men ändå sker många olyckor just på grund av att personer framför fordon i en hastighet som det antingen inte är lämpat för, är för hög för omgivningen fordonet framförs i, ej anpassat till väglaget eller att föraren helt enkelt kör över sin förmåga.
Just hur motorburna personer tänker kring hastigheter är alltid intressant att ta del av, inte minst bland tunga yrkesförare som dagligen har att hantera faror som omger hastigheten.
Att framföra ett tungt fordon med släp kräver, som du ju känner väl till, kunskap om – och respekt för – hastighetens inverkan på fordonet. I Sverige är högsta hastighet för tunga lastbilar med släp 80 km/h om inte lägre hastighet anges.
Skillnaderna på högsta tillåtna hastighet för tungt fordon med släp är inte stora inom Europa och ligger oftast på mellan 80-90 km/h.
I Storbritannien våren 2015, höjdes hastighetsbegränsningen för HGV-fordon (där återfinner vi exempelvis dragbil och trailer) från 64 km/h på tvåfiliga vägar till istället 80 km/h och på fyrfiliga vägar från 80 km/h till 96 km/h.
En anledning som angavs var att det var en naturligt följd av utvecklingen av säkrare fordon sedan 1960, men det nämns inget om huruvida vägnätet förbättrats i förhållande till den utvecklingen. Isle of Man är idag den enda plats som helt saknar generella hastighetsbestämmelser på tvåfiliga landsvägar.
I Tyskland gäller för fordon över 3,5 ton på motorvägar och motortrafikleder 80 km/h både med och utan släp. I Bulgarien tillåts hastigheter på 100 km/h på vissa motorvägar.
För kommersiella motorfordon, CMV, som exempelvis trailers, bussar och tunga lastbilar, varierar maxhastigheten i USA i de olika delstaterna mellan 56 km/h i tätbebyggt område, till 137 km/h på motorvägarna och ibland kan dagsljus också spela in.
I Montana är högsta tillåtna hastighet på motorväg oftast cirka 105 km/h, men på vissa vägar tillåts cirka 113 km/h på dagen och cirka 105 km/h på natten.
Lägst hastighet på motorväg, finner vi i Virgin Islands med cirka 65 km/h, tätt följt av Alaska, Kalifornien, Delaware och Michigan med cirka 89 km/h. Högst hastighet har man i Nevada och South Dakota med cirka 129 km/h.
I Australien, bortsett från road-trains, är maxhastigheten i allmänhet 100 km/h på landsvägar med och utan släp.
Allra högst hastighet på motorväg med tunga ekipage, finner vi på Förenade Arabemiraternas mer lantliga motorvägar där det tillåts 140 km/h, men å andra sidan finns det fartkameror på alla sorters vägar där och dessa har nolltolerans.
Avslutningsvis Indien som idag på nya motortrafikleder, har fri fart.
Hur ter sig de svenska hastigheterna i jämförelse med till exempel dem som ovan nämnts? England har höjt hastigheten med motivation att fordonen utvecklats, men hur ser deras vägar ut? Och hur kan det vara att köra i fri fart i Indien eller i 140 km/h i Förenade Arabemiraten?
Vad anser du om våra svenska hastighetsbegränsningar? Är de ”lagom”, för låga eller rentav för höga? Kommentera gärna artikeln på vår sida på Facebook!